Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig de vilkor, som konkurrensen om jorden, för öfrigt utan
både köparens och säljarens vetskap, uppställer. Men
förnämsta anledningen till denna felaktiga kalkyl är helt visst
den olyckliga seden, att jordegendom allmänt köpes till stor
del på kredit. Detta fördunklar för flertalet köpare
afkastningens rätta fördelning och det rätta ränteförhållandet samt
nödgar dem för öfrigt från första stund att låta ersättningen
för egen arbetskraft och eget kapital uppgå uti jordvärdets
förräntning. — Slutligen bidrager äfven i ej ringa mån det
höga byggnadsvärde, som, efter hvad vi ofvan sett, belastar
den svenska jordbruksegendomen, att höja dess saluvärde
öfver det verkliga, på afkastningen beroende.
Af nu anförda omständigheter framgår emellertid
nödvändigheten af att för bestämmande af frågan om
taxeringsvärdenas tillförlitlighet utom jemförelsen med de gångbara
jordprisen äfven och i främsta rummet taga hänsyn till deras
förhållande till de verkliga värdena, jordens räntevärden.
Detta förhållande kan nu visserligen icke exakt utrönas med
oss till buds stående medel, men ett fullt antagligt omdöme,
derom kan dock uppnås. Detta sker genom en jemförelse
under en längre följd af år mellan taxeringsvärdena och
hvad man kallar goda och onda tider för jordbruket eller
konjunkturen. Af konjunkturen, som, hvad jordbruksnäringen
beträffar, grundar sig hufvudsakligen på de två faktorerna
årsväxten samt priserna å landtmannaprodukter, beror
nettoafkastningen, och af nettoafkastningen jordens verkliga värde;[1]
det stiger, när konjunkturen är gynsam, och sjunker, när
den är dålig. Konjunkturen blir alltså en måttstock för det
verkliga värdets relativa läge liksom för förändringarna deri.
Genom att för den skull jemföra vexlingarne i konjunkturen,
hvilka med ganska stor noggrannhet kunna angifvas, med
vexlingarne i taxeringsvärden, kan man finna förhållandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
