Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ekonomiska värdebegreppet skiljer sig sålunda
ganska väsentligt från hvad man i dagliga lifvet förstår
med värde. Enligt storborgarens mening t. ex. har
icke endast hans till försäljning uppstaplade varor ett
”värde”; det fina vinet i hans källare, hans
havannacigarrer och morgontidningen på hans kaffebord finner
han likaledes ”värdefulla”. Med sådana definitioner kan
man icke komma någon hvart i ekonomien; och icke
desto mindre spöka ännu den vulgära storborgarens
jargon och oredighet i vulgärekonomien.
c). Arbetet såsom värdeskapare; “samhälleligt
nödvändigt arbete“.
Vi hafva klargjort, hvad värde i strängt ekonomisk
mening är; att det är mänskligt arbete, som ligger till
grund därför och hvarmed dess storhet mätes.
Denna förklaring bör dock icke uppfattas så, som
om hvarje enskild varas värde bestämmes af det
kvantum arbete, som producenten i hvarje särskildt fall
användt på dess tillverkning. Ty då skulle ju t. ex.
det värde, som en oskicklig eller lat skräddare skapat
på två dagar vid förfärdigandet af en rock, vara dubbelt
så stort som det af en skicklig skräddare skapade värde,
som denne frambragt genom att på en enda dag sy en
fullständigt likadan rock. Det är ingalunda händelsen.
En varas värde bestämmes icke af den arbetsmängd,
som användes af en enskild arbetare, utan af den
arbetsmängd, som under produktionens normala
genomsnittsbetingelser nödvändigt utföres af en arbetare med
genomsnittsgrad af skicklighet och med
genomsnitts-arbetsintensitet.
I hvarje visst samhälle äro dessa vilkor gifna;
för-blifva de sig lika, så blir också den på en varas
produktion nedlagda arbetsmängden lika: ändrar sig de
förra, förändrar sig den senare likaledes. Ty arbetets
produktivitet är beroende af summan af de samhälleliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
