Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Marx. En kort lefvnadsteckning af Hinke Bergegren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är bekant, att Frankrikes menedskejsare,
Napoleon III, på flera sätt sökte locka arbetarne på sin sida.
Ett af sätten var att låta arbetareföreningar rundt om
i landet utse representanter, som på statens bekostnad
fingo resa till 1862 års världsutställning i London.
Engelska arbetare togo kamratligt emot dem. Härvid
är att märka, det England och Frankrike ju sedan
århundraden betraktat hvarandra såsom dödsfiender; men
under den fraternisering, som nu uppstod, insågo snart
både de ena och de andra, att de icke hade något otaldt
med hvarann, ja, att arbetarne i alla länder hade
gemensamma intressen. Detta sammanträffande var så
att säga första anslaget till Internationalens grundande.
Visserligen hyste nog ingen af deltagarne minsta tanke
i den vägen, men man hade nu lärt känna hvarandra
och fått ögonen upp för, att alla tillhörde de samma
förtryckta klass.
När det olyckliga Polen hotades af Rysslands
förtryck och härar, och de tappra polackar ne stredo för
sin frihet, samlades därför åter franska och engelska
arbetare — det var i juli 1863 — i afsikt att afgifva
sympatiuttalanden för Polen. Men därjämte diskuterades
äfven sociala frågor, hvilka .diskussioner fortsattes än
lifligare på det stora mötet den 28 september året
därpå i St. Martins Hall *). Åter var det en deputation
franska arbetare, som rest öfver till London; och den
internationella arbetareassociationen uppstod, i det mötet
utsåg en komité på 50 personer af olika nationer, som
skulle utarbeta program till kongressen i Brüssel
följande år.
Karl Marx, som blifvit vald till korresponderande
sekreterare för Tyskland, föreläde redan i november för
komitén ett utkast till manifest, som också blef antaget.
Inledningen är tydlig nog; den lyder:
”Arbetarnes ekonomiska underordnande under dem,
som tillegnat sig arbetsmedlen, d. v. s. lifvets källor,
är den första orsaken till träldomen i alla dess former,
En stor samlingslokal i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
