Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blomsterstycken, taflor ur mytologien ocb bibliska historien, ur folklifvet o. s. v.
I möbelväg var prakten icke mindre, ehuru tidens smak då var en helt
annan fin,nu. Kring väggarne stodo sängar med prfiktiga sparlakan,
“skrif-skåp med fönster", brefskåp med gallerverksdörrar, "kabinett" med lådor af
dyrbara trfislag och “utskurna bilder på dörrarne", bord och “tabletter" med
“lackverk och förgyld ritning", schatuller af ebenholtz, nattlådor, Bkfirmar
m. m. Käggleholm indrogs vid reduktionen till kronan, men kom • likväl
ännu någon tid att förblifva i De la Gardieska ättens besittning, genom det
att grefve Magni äldste son presidenten Gustaf Adolf De lä Gardie förklarade
sig villig att emottaga Käggleholm mot skyldighet att derför utgöra rusttjenst.
På en från södra stranden i Hjälmaren utskjutande halfö ligger det
gamla Natt och Dags-godset Göksholm, och utanför i sundet den lilla
Engd-brektsholmen, båda sorgligt bekanta genom den ädle fosterlandsbefriarens död.
Stenhuset vid Göksholm, som ännu qvarstår, befinner sig i samma skick,
som i Måns Bengtssons dagar, utom det att rummen äro förändrade och en
våning borttagen. Det är nu tre våningar högt och nära fyrkantigt med
underjordiska källarhvalf och tjocka murar, särdeles åt sjösidan. Gökshohns
närmaste omgifningar utmärka sig för en yppig grönska och bilda en slående
motsats till den flacka naturen i det öfriga Mellösa,- hvilken socken
Göksholm tillhör.
Stora Mellösa har sitt namn sammanflätadt med Engelbrekts minne,
emédan det var i dess kyrka, som hans lik först nedsattes efter mordet, och
emedan det var denna sockens allmoge, som först rusade till Göksholm för
att på mördaren utkräfva hämd för det nesliga mordet; men Mellösa förmenar
uppmärksamhet äfven i andra afseenden. Man har trott, och-säkert icke
utan skäl, att befolkningen i denna bygd skulle härstamma från ett
främmande folk, som här nedsatt sig i forna tider, och verkligen skiljer sig
Mellösabon i många fall från sina grannar. I allmänhet utmärker han sig
framför dem genom sin starka och fasta kroppsbygnad. Hans trinda,
röd-letta ansigte, med ett uttryck af godmodig belåtenhet, beskuggas af ett ljust
hår, och de blå ögonen, ej sällan uttryckande en viss slughet, äro ofta rätt
vackra, isynnerhet hos qvinnorna. Han är till lynnet i allmänhet mycket
flegmatisk, men icke god att tagas med, när han en gång blifvit retad.
Föröfrigt glad och lätt till sitt sinnelag, vet han ganska väl att taga till
sig allvaret der det höfves. Han älskar mer. än Närkingen i allmänhet
gamla sedvanor och lefver bättre än andra i endrfigt med sina sockenbor.
Uaktadt Mellösabons naturliga motvilja för nya seder och bruk, har
aock äfven han så oförmärkt blifvit indragen i vår tids rastlösa sträfvanden
att utjämna alla-nationella olikheter, och den märkbaraste fö|jden häraf har
blifvit att den gamla Mellösadrägten nu är alldeles bortlagd. Den var
emellertid så egendomlig, att vi, hufvudsakligen efter R Dybeck, vilja lémna
en befikrifning på densamma. Karlarnes’ vinterdrägt utgjordes af hatt med
låg kulle och med* mycket breda bård, eller också af luden mössa af lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
