Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alskäret är särdeles fast, hvit och finkornig, så att ban med fördel användes
till allehanda stenhuggeriarbeten och för detta ändamål föres ända till
Stockholm för att förarbetas.
Landskapets olika natur och olika egenskap af slättbygd, bergslag och
kusttrakt måste här som på andra ställen återverka på inbyggarne, oab
återspeglar sig .också ganska synbart i befolkningens olika lynne och lif i
allmänhet Sålunda. äro de sjelfegande bönderna pfi slätten oftast välmående,
men tröga och makliga och föga fallna för förändringar. De älska sitt flacka
land och anse ett planteradt träd eller en buske för en styggelse. Likväl
har det föredöme, som de större egendomarne gifvit, äfven här vunnit
efterföljd, och ett tidsenligare brukningssätt af åker och äng blifvit infördt på
nästan alla trakter. Skärgårdsbönderna, som nödgas söka en stor del af
sin utkomst på hafvet, äro deremot lifiigare och hurtigare till lynnet och
hafva i hela sin h&llning någonting djerft, men tillika öppenhjertigt, som
bjärt sticker af mot slättbons trumpna allvar, från hvilken de föröfrigt skilja
sig genom en resligare växt och vackrare kroppsbildning. Vid de stora
bruken voro förr de många frälse bönderna ofta lika förfallna till sin
andliga varelse, som beklagansvärda till sin ekonomiska belägenhet, men äfven
härutinnan har ett bättre förhållande inträdt. De egentliga bruks- och
grufarbetarne, hvilka’ i alla tider haft en på gammal häfd grundad bättre
ställning, stå sig i allmänhet godt och ådagalägga i följd häraf en större
sjelfkänsla.
Upland tillhör, som vi veta, tre län: Stockholms, Upsala och Vesterds,
af hvilka det förstnämnda har fem, det andra länet två, och det sistnämnda
ingen stad irom landskapet.
Låtom oss begynna vår vandring genom Upland vid Almare-Ståk. Kår
man färdas sjöledes från Stockholm till Upsala samt öfverfarit den fjärd af
Mälaren, som kallas Görveln, kommer man till ett smalt sund Ståksundet,
på hvars strand ruiner ännu äro synliga efter den gamla biskopsborgen
Al-mare-Stäk. Namnet, som i äldsta tider skrefs Almama-Stäk, betyder
egentligen sundet vid byn Almarna, hvilket sund bildar utloppet för Skarfven
och således innan Stockholm anlades var en ort af största vigt för Upsalas
och Sigtunas säkerhet. Sannolikt fans här, då Olof Haraldsson gjorde* sitt
besök i Mälaren, ett litet fäste, ehuru han lyckades. undkomma genom det
sedan s. k. Lilla Ståket eller Byssgrafven. Vid det plundringståg, som ester
och kareler företogo inåt Mälaren i Knut Erikssons regeringstid, blef fästet
förstördt, hvarefter något slott här icke omnämnes förrän i konung Albrekts
tid, då det för en kort tid synes ha tillhört erkebiskopen i Upsala. Det
afbrändes likväl ’ännu en gång på befallning af Erik den trettonde, Bom
fruktade att det kunde begagnas af hans fiender. Några &r derefter
utverkade sig erkebiskopen Nicolaus Bägvaldi riksrådets tillåtelse att, på Upsala
domkyrkas vägnar, få tillbyta sig Almare-Stäk och på Stäkön uppbygga ett
slott, som sedan oafbrutet förblef i erkebiskopens ego, tills den upproriske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
