Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hur den föll, och hur den klang,
Ett stycke efter annat sprang
Ur klippans fasta höfter ner —
Och då hon yfdes icke mer.
Snart darrande uppå sin grund
Den stolta klippan stod,
Och droppen föll från stund till stund
Med samma tålamod.
En morgon, när af solens glöd
Sken klippans hjessa purpurröd,
En rysning skakades hon af
Och sjönk med dån i djupets graf.
Och klippans minne sjöngs i skog
Af trast och näktergal;
Men droppen, som mot ljuset log,
Sig tyst i mullen stal.
Och obesjungen vattnade
Den späda blomsterrotterne,
Och hvar ett hinder mer den slog —
För samma tålamod det dog! —
O, tysta kraft, som utan skryt
Och buller målet når,
En väg för ljuset mäktigt bryt!
Ty, om än tusen år
Den stolta klippan trotsar dig,
Snart likväl böjer hjessan sig
Och faller för din makt till slut,
Fast ohörd du ditt verk fört ut!
Och hvad är verldens hela makt
IIvad är eröfrarns namn,
Som, segrande från trakt till trakt,
Bärs uti ryktets famn? . . .
Hvad är all verldens kämpasång,
Höjd under buller, bråk och bång,
Mot tålamodets tysta strid
Hos liten vattendroppe blid?
Hoppet.
Hoppet sviker. — Låt det svika,
Du har dock ej bättre vän!
Ve dig, om det skulle vika
Bort ifrån förgängelsen!
Solen sjunker. — Låt den sjunka!
Se, den stiger upp igen,
Land och haf i purpur prunka, —
Klagar du på hoppet än ? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
