Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främmande, hos. vilken hon fann något värdigt, men likväl
antog tillhöra den enklare samhällsklassen.
— Jag heter Hedda Klinting! nästan viskade den tillfrå-
gade.
— Hedda Klinting... kors, det namnet har jag hört för-
ut... Ack, nu erinrar jag mig... musikantens dotter...
Hon har icke gått omkring nu på länge. Men hon är gift, ser
jag, och hennes man försörjer väl också hennes gamle far?
— Jag är icke gift! stammade Hedda, och allt högre brann
rodnaden på hennes kinder, varvid tvenne tårar föllo på bar-
net, som hon höll fast tryckt intill sig.
— Huru, icke gift! utbrast fru Dahl. Vad är hon då ? Fy,
hon skulle blygas att inträda i ett hederligt hus, när hon till-
hör den klassen av kvinnor! Vad vill hon här? Vem söker
hon?
— Herr Herman! snyftade hon. Elfridas hårda ord och
föraktfulla blick hade såsom vassa styng gått genom Hed-
das hjärta. Nu först ibegrep hon klart sin dom. Hon var fär-
dig att sjunka till jorden av blygsel, och bittert, ehuru för
sent, ångrade hon den oförsiktighet hon begått i att med
sitt barn på armen uppsöka Herman, så angeläget det dock
var för henne att i denna stund träffa honom.
I Elfridas kaotiska tankar hade emellertid ett ljus upp-
gått, och inseende huru dyrbart varje ord var, som hon kun-
de avlocka den oerfarna, förvandlades hastigt hennes ton
från det kränkande övermodet hos en kvinna, till det mest
välvilliga deltagande.
— Vad säger du, stackars fattiga barn! Söker du Her-
man !
— Ja, sade Hedda, är han hemma?
— Nej, icke nu, men han kommer strax. Sätt dig lite.. .
du ser så trött och rädd ut... var utan fruktan, sätt dig!
Du kommer väl för att hämta pengar?
■— Ack, nej! svarade Hedda, fastnande i den öppna sna-
ra, Elfrida utlagt. För dem hade jag visst icke gått, men
min stackars far har insjuknat så häftigt och frågar oupp-
hörligt efter herr Herman, vilken ej varit hos oss på ett par
dagar.
4 Fosterbröderna.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
