Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedströmmens bruk och brukspatroner med familjer på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Malm-, kol-, timmer-, plank- och järnforor, som ständigt
voro i rörelse på vägarna, gjorde dem mycket gropiga. Det var
en riktig konst att manövrera fram släden, så att den icke skulle
hoppa alltför mycket.
Bruksledningen på Riddarhyttan insåg också den stora
nackdelen med dessa landsvägstransporter och byggde därför med
egna medel år 1880 banan Uttersberg—Riddarhyttan med
ändstation vid Lienshyttan, där en av brukets bokhållare även fick
tjänstgöra som stationsinspektor.
Köping—Uttersbergsbanan daterar sig från 1866. Båda
dessa banor äro smalspåriga, vilket medför omlastning i Köping
av gods, som skall fraktas vidare.
Sommartiden begagnade sig Skinnskatteberg och Baggå
huvudsakligen av vattenvägen för transporten av gods mellan
Uttersberg och respektive bruk. Godset lastades vid Uttersberg
på stora pråmar, vilka under en del år roddes av två man genom
sjöarna. Baggå-godset måste alltid omlastas i Skinnskatteberg,
varvid även tillkom körning av detsamma ett par hundra meter
från respektive kajer vid de båda Vetternsjöarna.
Så småningom skaffade sig Skinnskatteberg en liten
bogserare, som drog de alltid mycket hårt lastade pråmarna mellan
Skinnskatteberg och Uttersberg samt vice versa. Någon olycka
med pråmarna eller ångbåten, som fördes av en icke
examinerad maskinist, förekom aldrig. Men när det blåste frisk vind
på Nedre Vettern, som på sina ställen är nära två kilometer
bred, inställdes sjöfarten.
Man kan väl förstå, vad alla dessa omlastningar och frakter
skulle kosta bruken.
Uttersberg blev upplagsplats för allt gods, som tillhörde
de norr därom liggande bruken. Av denna anledning hopade
sig där sådant av allehanda slag, som väntade på att bliva
transporterat vidare. Baggå gjorde en gång ett stort upplag av
guano, vilket spred en oerhörd stank, som förpestade hela
bruket. Härigenom uppstod en liten schism mellan Uttersberg och
Baggå, vilket ansåg sig vara i sin fulla rätt att vid Uttersbergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
