Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 38. kap. Till de så fruktade chamaindianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flodstranden. Det var vid övre Rio Madidi. Barnen skreko,
och han kunde inte få dem att tiga. Fruktande, att
chāmaindianerna av skriken skulle lockas till platsen, tog han
barnen i benen, ett och ett, och krossade deras huvuden
mot marken. Han dödade dem så, som man brukar döda
skadskjutna apor. Denne var en »civilisationens» pioniär.
Hans liv var en kriminalroman, som slutade så, att han
blev skjuten av sin älskarinnas äkta man. Andra
utlänningar ha inte varit mycket bättre. I gummibarackerna
längs med Rio Beni finner man flera chāma, som blivit
sålda dit av slavjägarna.
Det är en bolivian, herr Parejas, som framför allt
har förtjänsten av att ha slutit fred med chāma. Det var
för tre eller fyra år sedan. Sedan dess arbeta de åt
honom med insamling av kautschuk, väganläggningar och
odling. För detta få de klädtrasor och verktyg. De ha
även fått några gevär, av vilka, vad jag såg, inte ett enda
dugde att skjuta med.
I barackerna vid Rio Beni påstås allmänt, att chāma
själva sälja sina barn. Det är naturligtvis oriktigt. Tycker
ni, att mamman på bild 248 ser ut, som hon skulle vilja
sälja sin unge? Flertalet barn kommo från Rio Madidi,
innan de vita hade någon som helst fredlig beröring med
indianerna där.
Chāma ha, som nämnt, även dödat åtskilliga
gummiarbetare. Redan på 1700-talet voro de fruktade för sina
överfall. De ha verkligen varit ett hinder för utforskningen
av stora områden.
Annars tämligen rättänkande människor anse, att det
varit nödvändigt att utrota chāmaindianerna. De resonera
på följande vis: »Vi köpa av bolivianska staten ett stort
landområde. Där hindra vilda indianer oss i vårt arbete.
Vi få ingen ränta på våra pengar, vi måste därför
fördriva, döda eller fånga in indianerna.» Sedan tillägga
de: »Det är ju möjligt, att ni har rätt, att man skulle kunna
vinna indianerna så småningom utan strid — men då hade
vi under tiden ingen ränta på våra pengar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
