Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. kap. Quichuaindianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öster om Anderna. Jesus Kristus kan ej ha varit mera
ärlig än en chimane- eller moseteneindian, och det är blott
den stora skogen, som skiljer dem från quichua. En svart
punkt på ärlighetens karta är huaristammen vid Rio
Guaporé. Annars har jag blott de utmärktaste erfarenheter
från slättstammarna här.
Hur ska man kunna förklara, att quichua varit ett
slags kulturfolk och haft makten i en stor del av
Sydamerika?
Jo, de älska ägodelar. De söka i motsats till urskogens
indianer att förbättra sin ställning, att bliva rikare, att
samla på kistbotten. Urskogsindianen tycker, att det är
bra, som det är, och lever för dagen. Quichuaindianen vill
framåt. Det är problemets kärna. Dessutom ha quichua
gynnats av de geografiska förhållandena, av att i
bergstrakterna, särskilt på högslätten, statsbildning var möjlig,
då där levde talrika människor, som lätt kunde komma i
förbindelse med varandra.
Ouichuaindianerna älska penningen. De äro ej
lättsinniga ekonomer, som t. ex. chiriguano. De supa ej
upp allt, vad de äga eller förtjäna. De supa, men de försöka
supa billigt. Ett undantag bildar quichua i provinsen
Caupolican i norra Bolivia, där de bo i skogarna. De supa
upp allt, så att de äro mycket fattiga. Det är tydligt, att
människan blir lättsinnigare i den varma urskogen än på
de kalla fjällen, där man måste arbeta för att leva, där
jorden fordrar flitigt arbete för att ge skörd. Säkerligen
har mången quichuaindian i Cochabambatrakten en
sparad slant, och många ha åtskilligt med boskap och stora
åkrar. Mången quichuaindian har kämpat sig fram så
långt, att hans söner räknas till de vita. En eller annan
har en betydande förmögenhet. Bakom denna ligger
naturligtvis arbete, ty en indian kan knappast komma i tillfälle
att göra sin förmögenhet genom skoj.
Ibland hör man vita säga, att quichuaindianerna äro
lata. Det äro de ej, när de arbeta åt sig själva, sköta sin
åker och sin boskap. Kvinnorna äro utomordentligt flitiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
