- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
27

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. kap. Grottor och gamla gravar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grotta, som vi söka efter. I hans sällskap rida vi dit genom
en torr dalgång.

Itiroro ligger ganska otillgängligt på den bergskam,
som löper från Ipahuasu nedåt Rio Pilcomayo. Här bli
vi väl emottagna, litet för väl, ty indianerna ställa till en
väldig supfest, som räcker i över fjorton timmar. Vi dricka
majsöl och, vad värre är, mestizernas älsklingsdryck, te
med brännvin. Alla dricka vi ur samma kopp, och så
sjunga vi natten i ända:

»— dinna, dinna súhue, marisése, marisése, dinna,
dinna suhue, dinna, dinna súhue» etc.

Och så »sóndipara, marisése, marisése sondiparasúhue
rúsayeynde marisése rúsayeynde, sóndipara marisése» etc.
— och många, många andra sånger, som de förklara, att
de ej kunna översätta.

Gubben Arandúhue försöker lära mig sångerna. Jag
måste ta dem om och om igen, och så får jag ovett, för
att jag inte sjunger bra. Min hustru får däremot beröm.
Hennes röst gilla indianerna.

Så fordrar man, att jag skall lära dem någon svensk
sång, och så sjunger jag . . .

        »Littan, luttan la, tjo, hopp fallera . . .»

Slutklämmen bölar jag fram, och så dansar jag, försäkrande,
att det är vår kringssång hemma i mitt land. Det gillas,
det är verklig poesi. Värst är, att åhörarna aldrig tröttna.
Det blir att ta om och om igen. Tröttsamt är det att
spela pajas i timtal, men vad gör. man ej för en grotta,
prydd med hällristningar, som Tunpa själv har ristat.
Även en mestiz, som följt med oss från Ipahuasu och som
skryter över att han är ägare till Itiroro, måste sjunga.
Han sjunger en av dessa sentimentala bitar, som
mestizerna här alltid bruka sjunga. Så super han, gråter och
sjunger igen. En chiriguano sjunger en sång på
quichuaspråket.

Så sjunga och supa vi hela natten. Min hustru kryper
ihop på en bambubrits utanför en indianhydda. Hon tycker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free