- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
11

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING - Det okända Sydamerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydande område, som sträcker sig alltifrån S:a Cruz de la
Sierra till Rio Guaporé.

Fortsätter samme man från S:a Cruz till Puerto
Suarez vid Rio Paraguay, är han utsatt för att under vägen
bliva överfallen av några av de indianer, som bebo norra
Chaco. Troligt är likväl, att han under denna färd ej
möter någon »vilde». Skulle han lämna stora vägen och
våga sig in i norra Chaco, skulle han först få pröva
verkliga svårigheter. Svårgenomträngliga äro där snåren och
den taggiga, finbladiga torrskogen. Cristian Suarez Arana,
som där gjort en mycket viktig resa, måste en gång
låta transportera dricksvattnet för sig och sitt folk femton
svenska mil. Risken att gå under av törst är därför
mycket stor. Fientliga indianer skulle han antagligen
möta i dessa ogästvänliga trakter.

Toge vår resande stora vägen, som för från S:a Cruz
de la Sierra till Argentina, skulle han utan större
svårighet kunna besöka indianer, som ännu leva äkta
indianliv, om de också ej mer äro fullt oberoende av de vita;
detta framför allt, om han gjorde en avstickare nedåt
Rio Pilcomayo. Han skulle likväl finna, att även där skulle
han inte utan de största svårigheter kunna göra en
expedition inåt norra Chaco, där indianerna ännu äro fullt fria,
lämnande den väg, som förbinder militärposteringarna vid
Rio Pilcomayo.

Hade vår man i stället för Rio Mamoré befarit Rio
Reni, skulle han inte se någon vild indian vid denna flod.
Först vid några av bifloderna Rio Madidi och Rio
Genesuaya skulle han finna ett fåtal indianer, som ej äro
vidare svåra att besöka. Han skulle förstå, att
gummisökarna trängt fram här nästan överallt och att indianerna
i hög grad minskats i antal. Man skulle även berätta
honom om sparsamma rester av förut mäktiga stammar,
som där bebo någon undangömd vrå, där det är allt
annat än lätt att finna dem. Vad som gäller för Rio Beni,
gäller även för Rio Madre de Dios.

Av vad jag här sagt, förstå vi, att de stora dragen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:47:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forsksyd/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free