Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala för hundra år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke ske, då han aldrig kom längre än till 65 tunnor
säd om året — den vanliga adjunktslönen.»
Det var — säger Svanberg — »denna tid lätt gjordt
att lära känna Upsala. Med sina 4,000 à 5,000
invånare kunde det icke göra anspråk på att kallas annat
än en mindre, väl bebygd och vårdad småstad. Flera
hus voro ännu försedda med torftak. Alla tecken till
planteringar på Slottsbacken saknades. Det berättades
till och med, att en föregående landshöfding,
Wetterstedt, var en fiende till sådana och därför önskat, att
man skulle hugga ned Odinslund för att få utsikt ned
till domkyrkoplatsen från slottet. De privata stenhusen
voro lätt räknade; störst bland dem var Bruselii
fyravåningshus vid torget, hvilket han bygt på vinsten af
Bibliothek der deutschen Classiker. Grunden var nyss
lagd till biblioteksbyggnaden, och Carolinaparken
därbakom var åker. Med planteringar längs Park- och
Vaksalavägarna hade man börjat, men de voro föga
beväxta. Fyris’ stränder förenades blott medels de två
broarna Nybron och Dombron och en färja, där
Järnbron nu är. Det hände stundom, att studenter betalade
färjkarlen för att han skulle färja dem fram och tillbaka
till ett litet tidsfördrif, när de icke visste något bättre.
På källrarna, i synnerhet på de sedan ålder på samma
ställe vid Drottninggatan befintliga Schylla och
Charybdis eller Tidlunds — det nuvarande Stadshotellet —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
