Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okristliga diskurser, att en förnuftig människa må blygas för
att tänka på sådana saker. I synnerhet har man med
all flit och ifver velat försvara den satsen, som skulle
det ingenting hafva att betyda, salva venia, att hafva en
oäkta unge och sätta horn i pannan på dess man.»
Dylika satser förfäktades af Greta Benzelia, som därvid
hade medhåll af sin mor.
Greta Benzelia förde, som af vittnesmålen framgår,
ett mycket friskt studentlif, var en passionerad
kortspelerska, red i karriär genom gatorna och hade med
afseende på ekonomi och borgerlig ordning fullkomligt
studentikosa vanor.
Detta bortskämda barn blef emellertid vid nyss fylda
aderton är trolofvad med en nära femtioårig man,
akademisekreteraren Anders Norrelius, som så litet som
möjligt passade för en dylik natur. Norrelius var en
torr och lärd pedant — en »träbock», för att begagna
Linnés träffande karaktäristik af honom. Hans egentliga
styrka var orientaliska språk, och därom erinras man ock i
en mycket lärd inlaga, i hvilken han yrkar på
äktenskapsskillnad från Greta Benzelia. Bland skälen anför han bl. a.
en bestämmelse i femte Mose bok och anmärker därvid,
att det hebräiska ord, som där anföres såsom grund till
skilsmässa, i allmänhet blifvit orätt tolkadt; det hade
öfversatts med olust, men borde med rätta tolkas såsom slemt
väsende, hvarpå han fortsätter: »Om bemälte ords rätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
