Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den förra historien. Då vaktmästaren inkallades för
konsistorium för att förklara, huru fången kunnat
undslippa, sökte han ursäkta sig därmed, att rektor sagt
honom, att saken troligen ej var så farlig, att drängen
kunde dömas från lifvet, och att han därför nog ej
skulle rymma. Rektor ville ej alldeles förneka detta
yttrande, men ansåg, att vaktmästaren bort akta fången,
vare sig det var en lifssak eller ej. Vaktmästaren
berättade vidare, att, när han var bortrest, hade
vaktknektarne fått nyckeln. Men de hade sedan lämnat den till
mästersvennerna på tryckeriet »och med dem satt
fången och drack den 20 februari på samma afton, som
han undslapp. Herr Peder Sparres dräng var fuller
orsaken, hvarför han flydde, ty han hade skrämt honom
och sagt, att de båda, husbonden och drängen, kanske
skulle gå från hufvudet.» Då vaktmästaren emellertid
icke var bortrest, utan i staden, då fången rymde,
tillfrågades han, hvarför han ej hållit reda på fången,
sedan han kommit tillbaka, men han svarade, att han
måste stilla ett »perlamente» på gatan, som några
adelsmän råkat uti, och att han därför måste taga
vaktknektarne med sig; dessutom hade han litat på
mästersvennerna.
Dessa, som sedan inkallades, berättade, att
fängelsenyckeln vanligen plägade läggas in i tryckeriet, där än
den ene, än den andre tog den, när de skulle gå med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
