- Project Runeberg -  Sveriges forntid : försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. Text, 1, Stenåldern /
68

(1874) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bruk af dem. De torde emellertid rättare betraktas som sågar.1 Deras
egg, isynnerhet när den såsom å Atl. 74 är inböjd, synes nämligen
vara föga lämplig för skrapande af skinn, och de skarpa hörnen samt
sågtänderna äro dervid mera till hinder än nytta. Äfven om inga
tydliga sågtänder finnas, kan ett sådant verktyg med fördel begagnas som
såg, och för den åsigten, att dessa flintverktyg användts på nämnda sätt,
talar äfven den omständigheten, att, såsom vi i det följande skola visa,
den äldre bronsålderns sågar af brons2 synas vara efterbildade efter dem.

Mera sällsynta än de sågar vi
nu betraktat äro några med
regelbundna, gröfre eller finare,
sågtänder i båda3 eggarne försedda
flintredskap, hvilkas bestämmelse
är svårare att förstå. Ett sådant
är afbildadt i Atl. fig. 68; detta
är icke afbrutet framtill utan med
afsigt knackadt så, att det der bildar en tvär, något inböjd kant. Andra
liknande redskap äro spetsiga framtill4 och hafva troligen varit
spjutspetsar, försedda med sågtänder för att åstadkomma så mycket mera
säkert dödande sår. På samma sätt hafva pilspetsarne ofta sågtandade
eggar, stundom äfven de stora flintdolkarne.5

Till borrar användes smala, spetsiga flintskärfvor, och den nötta
spetsen å flere sådana vitnar ännu i dag om det sätt, hvarpå de för
årtusenden sedan begagnats. Såsom borrar plägar man äfven betrakta sådana
nedtill afspetsade, mer eller mindre trekantiga flintredskap som Atl. 9.6
De i stenålderns grafvar funna bernstensperlorna, bennålarna o. dyl.
(Atl. 75—90) visa, huru fina hål man kan åstadkomma utan metallborr,
och den franske fornforskaren Lartet har verkligen borrat ett hål i en
smal bennål med en flintborr, funnen i en af de franska grottorna.
Evans berättar äfven, att han både i hjorthorn och trä borrat alldeles
runda och släta hål endast med flintskärfvor. "Om hålet fuktas med litet
vatten", säger han, "blir man Öfverraskad af att finna, huru lätt arbetet
går, och huru litet flintans egg lider, sedan blott dess tunnaste del
blifvit afnött."7

1 Jfr Madsen, "Steenalderen", pl. 24; Engelhardt, "Museet for de nordiske Oldsager"
(Kbhvn, 1872), sid. 8; Förfs. ’’Lifvet i Sverige under hednatiden", sid. 15; och H.
Hildebrand, "Statens historiska museum", sid. 14.

2 Atl. 119; Worsaae, "Nord. Oldsager", fig. 158.

3 Någon gång, ehuru ytterst sällan, finner man halfmånformiga flintverktyg med
sågtänder utmed båda eggarne; se t. ex. Nilsson, "Stenåldern", fig. 73.

4 Fig. 80 här nedan; Nilsson, "Stenåldern", fig. 77; Worsaae, "Nord. Oldsager", fig.
56; Madsen, "Steenalderen", pl. 37 fig. 30-32.

5 Atl. 65; Madsen, "Steenalderen", pl. 38 fig. 6, 9, 11 och 12, samt pl. 39 fig. 18
20 m.fl. Dolk med sågtänder, se sid. 66 här ofvan.

6 Jfr "Årb. f. nord. Oldk." 1866, sid. 311, och Madsen, "Steenalderen", pl. 23 fig.
29 och 30. I Evans’ "Stone implements", sid. 289 och 290, äro några ;’flintborrar""
afbildade, bland hvilka isynnerhet en (fig. 229) utmärker sig för sin finhet.

’ Evans, "Stone implements", sid. 288. — Om borrningen af stenyxorna se här ofvan.

Fig. 38. Såg af flinta med träskaft, f.
vid Missdorf i Schweiz. 1/2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forntid/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free