- Project Runeberg -  Fornsögur Suðrlanda /
LV

(1884) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fornsögur SnSrlanda. LI

Framför 1 utelemnas h ganska ofta, t. ex. lvtr flerstädes, lvtv 157JS, lvnendvm
122», lifde 1191, lydit 1431*, larpa 157", likaså framfor r, t. ex. rid 46*’,
reysi 6335, orennt 63"°, rygleik 149», ring 12227, 15713, ræddir 132*, rart
118"°; mera öfverraskande är det, att h saknas framför v *) i var 7234, vetvetna
9230 och äfvenledes blifvit utelemnadt, fastän sedan tillagdt öfver raden i (h)verio
15939. Öfverflödigt h förekommer i gvll/hofin 57JJ.

Yi öfvergå nu till en öfversigt af de synnerligen talrika skriffel, hvartill
första handen gjort sig skyldig. Ganska möjligt, ja, sannolikt är, att åtskilligt
af det, som här ofvan anförts i redogörelsen för ljudbeteckningen, rätteligen
borde räknats hit. Och det är äfvenledes troligt nog, att en pröfning, som
anlägges på bredare bas, än tid och utrymme medgifvit mig, skulle bland de
nedanför såsom skriffel rubricerade egenheterna uppvisa en och annan, för
hvilken grunden ligger djupare än i blott grafisk vårdslöshet. Men afsigten
med denna min framställning är också vida mindre att på ett afgörande sätt
förklara, än att lemna en lätt öfverskådlig bild af de faktiska förhållandena.
— Den vanligaste art fel, som tillhör första handen, är utelemnande af hela ord
eller bokstäfver’). Saknad af bokstäfver, som enligt normalortografien bort
förekomma, har redan blifvit berörd i det föregående, så vidt den kunnat ställas
i något sammanhang med företeelser i ljudbeteckningen (se ofvan e eller i för
ei, e eller y för ey, v för av, enkel konsonant för dubbel, n för nd, g för ng
g för gi). Men många andra fall af bokstafsutelemnande kunna ordnas i
vissa kategorier. Så saknas stundom en bokstaf eller en hel stafvelse af det
skäl, att skrifvaren förgätit utsätta vederbörligt förkortningstecken. Tecknet —
med betydelse af m har ej blifvit utsatt i ‡>ætv(m)z 544, J>ickiv(m)z 56a8,
dra(m)b-latr 6337, blo(m)gaz 7113; uteglömdt är vidare samma tecken med betydelsen n i
mv(n)di 65s, nef(n)z 6831, væ(n)st 71", med betydelsen an i l(an)dz 6934-55, 70",
med betydelsen or i b(or)gar 6416, 67ls, 70’, med betydelsen vð (eller vt) i
hof(vd)it 628; och då jag i texten 4838 rättat ’leika’ till leikara, har jag antagit,
att skrifvaren hade ämnat teckna le’ik’a, men glömt den lilla bokstafven öfver
raden 3). — Särdeles vanligt är, att den eller de sista bokstäfverna i ordet

’) Jfr Eirspennill 67» annat (h)uart, 213" (h)uinisdal.

2) Sådant är i vår text nästan alltid rättadt, hvarvid det, som saknas i hds., blifvit

satt inom parentes.

’) Att enkel konsonant begagnas i st. f. dubbel, kan naturligtvis ofta bero därpå, att

skrifvaren ej kommit att utsätta den prick öfver bokstafven, hvarmed han plägar antyda

fördubbling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsudr/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free