Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
att man skall nödgas traska med till lands —
finns ingen sjöhäst eller båt till hands?»
»Ack», sade Venus, vilken drogs av svanen,
»därborta vinkar redan oceanen,
jag gnäller ej, fastän jag naken är
och fastän vagnen nästan gått i sär.»
En afton nådde gudarna planeten
och sågo undrande på mänskligheten,
men sedan skildes de som andra flarn
för att studera sena tiders barn.
De tänkte svalka dem med balsamfläktar
och få till tack ambrosia och nektar,
de ville vishet och kultur dem ge —•
men hur det sedan gick, det få ni se.
En tid förflöt, kanhända blott en månad —•
då stod en kväll en gudahär förvånad
där Vintergatan mot Olympen går —
de hade samlats där, som ni förstår —
båd’ gudar och gudinnor voro bleka,
ej någon ville sjunga eller leka,
kring jordens hela rund de hade gått,
men ingen mat och ingen dryck de fått,
i stället de fått lida mången nesa
och alla ångrade sin långa resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
