- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
132

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

Detta vackra bokträd blev alltså vittne till er
kärlek; under dess krona bekände ni er kärlek första
gången för varandra. Allt erinrade ni er så tydligt,
den första gången ni sågo varandra, den första gången
ni i dansen räckte varandra era händer, då ni framåt
morgonen skildes åt, då ni intet ville tillstå för er
själva, än mindre för varandra.

Det är likväl angenämt nog att vara åhörare vid
dessa kärlekens repetitorier. — De föllo på knä
under trädet, de tillsvuro varandra obrottslig kärlek,
de beseglade förbundet med den första kyssen. —
Det är fruktbara stämningar, vilka jag måste begagna
mig av för Cordelias räkning.

Denna bok blev alltså vittne. Ack ja, ett träd
är ett ganska lämpligt vittne; men det är dock för
htet. Visserligen menar ni, att också himlen var
vittne, men himlen så där utan vidare är en mycket
abstrakt idé. Därför, ser ni, fanns det också ett annat
vittne.

Skulle jag resa mig och låta dem märka min
närvaro? Nej, de veta kanske, vem jag är, och
då är spelet förlorat. Skulle jag under det de höllo
på att avlägsna sig resa mig och på det sättet låta
dem förstå, att någon varit där? Nej, det vore icke
ändamålsenligt. Tystnaden skall vila över deras
hemlighet — så länge jag vill det. De äro i min makt,
jag kan skilja dem åt, när jag så önskar. Jag känner
deras hemlighet; endast av honom eller henne har
jag kunnat erhålla min kunskap därom, av henne
själv, det vore cmöjligt — alltså av honom — detr
är avskyvärt — bravo! Och dock, detta är ju nästan
en smula sataniskt! Nå, vi få väl se! Kan jag av
henne få ett bestämt intryck, som jag på annat vis
icke kan erhålla, normalt, som jag önskar det, nåväl,
då kan det icke hjälpas!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free