Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miocen-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppehöll sig företrädesvis i sött vatten, i stora floders
mynningar och i dammar vid deras stränder. Gräsätande likasom
elefanten, begagnade det sin snabel endast till att fatta de
öfver vattnet nedhängande eller på detsamma flytande
växterna. Det är bekant, att elefanterna äro synnerligt begifna
på rötterna af de örtartade växter, som trifvas på öfversvämmade
ställen. Dinotherium synes hafva varit utrustadt med
samma smak. Med den väldiga naturliga hacka, som dess
nedåt rigtade huggtänder bildade, uppryckte det från bottnen
antingen Nymphæornas mjöliga eller andra växters hårdare
rötter, hvilka käkarnes ledfogning såväl som käkmusklernas styrka
och kindtändernas stora tuggyta tilläto djuret att med
lätthet söndermala.
Mastodon liknade nästan till form och storlek nutidens
elefant; hans kropp var likväl mer långsträckt, men lemmarne
deremot något undersätsigare. Han var försedd med
huggtänder och sannolikt äfven med snabel. Han skiljde sig från
nutidens elefant hufvudsakligen genom kindtändernas form,
hvilken är det mest utmärkande i hela hans organisation.
Dessa tänder äro nemligen nästan rektangulära och hafva på
tuggytan stora, koniska knölar med afrundad spets, ordnade
i dels fyra dels fem par, hos olika arter. Deras form (fig.
155) är således ganska egendomlig och lätt igenkänlig. De
likna alldeles icke rofdjurens, utan de växtätande djurens och
mest af alla Flodhästens tänder.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
