Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 86 )
råde ingenting. Så gingo de vidare framåt
vägen.
»Nej,» svarade han slutligen. »Men jag
har något annat. Det kan också komma öfver
mig så starkt ibland, att jag kan vara färdig
springa öfver till dig och lägga mig ned
framför dig och se, att du inte är mig gramse,
och be dig om förlåtelse, riktigt innerligt be
dig om förlåtelse, för hvad jag gjort dig. Ty
det är det nämligen, hvad som i sådana
stunder faller öfver mig som en olidlig ångest,
som skam och dåligt samvete, — att jag
tycker, jag tillfogat dig något ondt...»
»Da gjort mig något ondt,» sade hon
afbrytande, med ett gladt skratt.
»Ja, så tycker jag. Och när jag dock så
på samma gång tänker på, hur mycket jag
håller af dig och hur mycket du håller af
mig, så blir jag med ens så obeskrifligt
sorgsen till mods, som om där funnes ett eller
annat i lifvet, något oundvikligt och ödesdigert,
mot hvilket allt måste bryta sig och som
man inte kan komma öfver, — som man inle
kan komma öfver.... Men det är bara, när
jag är ensam och utan dig; ty så snart jag
har dig hos mig, så löses det liksom allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
