Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oscar Levertin som kritiker av utländsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN SOM KRITIKER AV UTLÄNDSK LITTERATUR. 22 5
Vår naturliga tröghet och en med högfärd något uppblandad
blyghet hindra de flesta av oss att tala vår bristfälliga tyska
eller franska med utlänningar och även att upprätthålla skriftlig
förbindelse med främmande länder. Våra gamla så välgörande
relationer med fransk kultur upphöra mer och mer, man gör
allt för att motarbeta och inskränka studiet av franska vid
våra läroverk, och för varje år blir det färre svenskar som
kunna läsa en fransk bok, varigenom slutligen
förstahandskunskapen om det romanska tanke- och känslolivet blir oss
undandragen.
* *
*
Oscar Levertin, som för varje år trängde längre och längre
in i förståendet av det svenska och som älskade Sverige med
en innerlighet, som jag åtminstone sällan påträffat, hörde till
dem som med outtröttlig iver spejade efter det värdefulla, var
det än fanns.
Han hade en förklarlig förkärlek för den galliska kulturen.
Den fasthet och fulländning, den rikedom och skönhet, som
ligger i fransk odling, den elegans i detta ords högsta mening,
som finnes såväl i fransk fromhet som i fransk sensualism, allt
detta ägnade han en beundran, som endast den visade rikedomen
i hans väsen.
Jag skulle vilja säga, att förmågan av djup beundran är den
etiska egenskap som den estetiske kritikern främst bör äga,
liksom ödmjuk sanningskärlek är vetenskapsmannens moraliska
ryggrad. Och dessa egenskaper äro också i högsta grad typiska
för Oscar Levertin.
Mitt första minne av honom, som går tillbaka till slutet av
1800-talet, var förvåningen över hans glödande hänförelse över en detalj
i en rysk roman, till den grad avstack denna hans förtjusning
mot torrheten och knarret hos det halvtjog litterära personer,
som sutto omkring. Hans vetenskapliga intresse förde honom
till ett omutligt krav på sanning och rättvisa. Hans
samvetsömhet i den vägen kom honom att våga allt, och hur
obehagligt det än var för honom, hur mycket han än stötte partikam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/foly/0242.html
