- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
142

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Konungens vän - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vadstena för att bringa denna underrättelse till Ingeborg.
Med stilla frid emottog hon sin trogne ledsagare och
sade honom sin tacksamhet och sitt afsked, då hon
nu lemnade den yttre verlden och dess förhållanden.
Torsten hörde med djup rörelse hennes afsked; det
föreföll honom, såsom skildes han vid en älskad syster,
som derjemte varit det enda samband, som hållit honom,
qvar vid hans tysta kärleksförhoppningar. Och ännu
i afskedsstunden hade Ingeborg en tanke för sin ädle
väns hemliga önskan, ehuru endast hans dröjande blick
förrådde den.

»Min frände,» sade hon, »ni lemnar mig här uti
en fristad, der verldens stormar ila mig förbi; men
dyra vänners öden hinna dock hit till mig. Bringa
min helsning till Adelheid och den kära Gunborg och
säg dem, att hvarje underrättelse ifrån dem skall vara
mig en glädje, ett kärt minne ifrån den verld, jag en
gång älskade, men som jag nu så gerna lemnar.»

Medförande denna helsning såsom ett dyrbart
budskap lemnade Torsten Vadstena och skyndade till
Stockholm för att innan han återgick uti sin konungs
tjenst, göra ett besök på Gröneborg.

Men oroliga underrättelser mötte honom vid
ankomsten till hufvudstaden. Man talade hemlighetsfullt
om en söndring inom sjelfva konungahuset, ehuru far
och son hittills hade handlat i gemensamhet. Magnus
hade genom sin eftergifvenhet för Valdemars lockelser
väckt rådets förbittring; man trodde att Håkan,
fruktande för rådspartiets styrka, ansåg nödvändigt att
skilja sig ifrån fadren. Man trodde sig till och med
veta, att Håkan låtit förmå sig att å Kalmare slott
hålla sin fader i fångenskap för att hindra honom
ingå nya förbindelser med Valdemar, och att Håkan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free