Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Jungfrun på Gröneborg - V - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var vinden, som fylde seglen, då gripen böjde sitt
hufvud, såsom hade han besvarat deras helsning.
Då jungfruns smidiga gestalt följde båtens
gungande rörelser, föll näckrosen ur hennes bälte ned i
vattnet, der den af vågorna fördes vidare. Torsten
böjde sig hastigt ned och upphemtade rosen, samt
räckte den åt konung Håkan, som förnöjd emottog
blomman, höjde den i luften, med handen helsande
jungfrun.
Ett uttryck af förvåning flög härvid öfver hennes
ansigte; hon vände sig hastigt till tärnan och utbrast:
»Hvem är då denne, som gifver rosen till en
annan?» En rodnad flammade på hennes kinder, och
vinden skakade seglen så hastigt, att hela den lätta
farkosten kom ur sin rigtning, lutande åt sidan. Men
jungfrun såg sig hastigt om, lossade sjelf det fladdrande
seglet, och gripen i förstäfven höjde åter sitt hufvud,
ilande stolt förbi, omkring vallen af Gröneborgs fäste.
De begge ynglingarna sutto en stund tysta, och
tjenaren fick efter behag ro dem tillbaka till stranden,
der de väntande hästarna snart förde dem till Marieberg.
————</table>
VI.Konung Håkan hade iklädt sig en praktfull drägt med sin furstliga skarlakans-kappa, då han med ett talrikt följe af riddare och svenner begaf sig till Gröneborg. Vid ankomsten till stranden låg redan väntande en roddbåt, en såkallad »snäcka», af dyrbart träslag << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/folkunga/0062.html 
|