- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
31

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Jungfrun på Gröneborg - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

började luta till sin undergång. Blanka kände sig
sårad, icke allenast såsom drottning, utan såsom
moder; och kanske derföre utvecklade sig alltmera emellan
henne och konung Erik en hemlig strid, såsom ville
de öfvervinna, upplysa och inverka på hvarandra; men
i stället att föra dem tillsammans, blef det denna strid,
som skilde mor och son ifrån hvarandra.

————</table>

Den förnämsta af hofdamerna, fru de Longueville,
var jemte en utländsk tärna sysselsatt att ordna några
saker, som hade ankommit ifrån utlandet. Med
synbart nöje och konstfärdig hand utbredde hon
sidentyger, spetsar och perlor, och var så upptagen af sin
syssla, att hon icke hörde dörrens öppnande, förrän
drottningen sjelf stod framför henne.

»Låt vara, Valerie;» sade hon, utan att ens kasta
en blick på de utbredda dyrbarheterna. »Jag kommer
ifrån rådet — jag är trött och nedstämd.»

Fru de Longueville vinkade åt tärnan att aflägsna
sig och tog sedan plats vid foten af drottningens hvilstol.

»Oh madame!» sade hon, »ni har åter kastat bort
mera än en timma på de tröttsamma
riksangelägenheterna.»

»Tala icke så, Valerie, dessa stunder äro icke
bortkastade, om jag också ej har vunnit mitt mål.
Men jag är i en orolig spänning, jag väntar begge mina
söner och jag vet, att konung Erik med sin gemål
redan anländt ifrån Kalmar; man har sett honom i
konungaborgen — en undersåte borde väl skynda till
sin konung, en son till sin mor — om han verkligen
numera är min son!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free