Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han begärde — en förmån, som troligen
hvem som helst nu för tiden skulle önska, Endast i det fall, att alla varor kunde
säljas, skulle bonden efter döden komma
att tillhöra hin. Mycket riktigt fick också
bonden sälja allt hvad han bjöd ut och
erhöll alltid hvad han begärde. Men så
började han blifva gammal och tyckte som
så, att det ändå vore bäst att vara ifrån
kontraktet med hin. Ingen utväg kunde
han hitta på sjelf, men så vände han sig
till ”Ringa Britta Grå”. ”Vi skola försöka,”
tyckte Britta, ”och jag skall följa med dig
till torgs, så få vi se, hur det går”. Derpå
besmorde sig Britta med tjära och rullade
sig sedan i fjäder. Sådan lät hon derpå
bonden stoppa sig i en säck och köra sig
till staden. Framkomne anlände snart en
herre, hvilken var ingen annan än hin sjelf,
som hade klädt ut sig, och frågade hvad
bonden hade att sälja. Härpå genmälde
bonden, att han hade fogel. Hin hann likväl
ej att kasta ögonen på bondens ”fogel”
förr än han märkte, att det var Britta, som
låg i säcken. ”Nå, ska’ han handla henne?”
frågade bonden. ”Nej du”, svarade hin,
”den som känner Britta, han köper henne
inte.” Och då med detsamma blef bonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
