Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a FOLKET OCH KONSEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN OCH FOLKET 111
skugga, Luther-stolen under japanska solfjädrar, stack
Makart-gräs i det gråblå stengodset och fyllde väggarna med
öfverhufvud allt, som kunde fästas med eller hängas på en spik
från och med soppskålar och skynken till slidknifvar och
sidenmattor. Mot allt detta började för omkring femton år sedan
en stark motrörelse. Konsten har skilt sig från den
gammalakademiska — Secession kallades denna rörelse, som äfven
den började i den sedan gammalt ledande konststaden
Munchen. Under anordnandet af Secessionens
utställningslokaler liksom af hem för den nya konstens beundrare eller
bärare ha en hel del unga konstnärer infört den smak, som
nu i Tyskland i dagligt tal kallas Secessionism eller
Jugendstilen efter tidskriften med detta namn (liksom dess
motsvarighet i England kallas studio-stilen) och i Frankrike
Vart nouveau (den nya konsten). Att vara »individuell»
har nu i en tio år i Tyskland varit ett sådant raseri, att
man med rätta börjat tala om »individualitetslasten» på
konstens och vitterhetens område. Sträfvan att dana något
aldrig förut varande har nämligen ledt till stor tillgjordhet
och otaliga smaklösheter. Ty om sanningen i Ehrensvärds
ord, att Gud nekat tyskarna smak, redan talar ur det
hvardagliga, så skriker den ur det ovanliga! Det finns i
Darmstadt en grupp »konstnärshus», som trots verkligt originella
ansatser dock ej lyckats vinna det allmänna erkännande,
som kommit en grupp konstnärer i Wien till del. Där ha
arkitekterna tidigt börjat arbeta för konstnärliga
storstadsplaner, och där uppstå nu äfven enkla, vackra, med
trädgårdar sinnrikt förbundna villor, och äfven på möbelkonstens
område verka arkitekter för enkelt originella, rena och
smakfulla former. En tidskrift söker motarbeta den
förkonstling, som redan hotar såväl trefnad som personlighet
i de hem, hvilka ej växa fram ur ägarens behof och smak
utan från det största till det minsta danas som »form- och
färgdikter» af en konstnär. Det goda i rörelsen är
emellertid, att den väckt känslan af att en byggnad i inre som
yttre afseende bör bilda en enhet.
Den af kvinnors omhöljen eller nakna lemmar böljande,
bladomslutna eller vågsvallande, ormande eller blomstjälks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
