Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a FOLKET OCH KONSEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 FOLKBILDNINGSARBETET
socialister och omgifna af målare, skriftställare, arkitekter,
handtverkare, som till stor del äfven voro det, verkade de
äfven omedelbart, Morris med pennan, Crane med ritstiftet
för socialismen, och å andra sidan har Clarion — socialistisk
tidskrift — grundat ett handtverkargille för att främja
konstnärernas tankar.
Bredvid den här i största korthet antydda förnyelsen
inom konsten och konstslöjden har i England gått en
vidtomfattande och offervillig rörelse för att föra konsten till
folket. Ett medel härför har t. ex. varit de s. k.
låneutställningarna, tillkomna genom ägarnas beredvillighet att
låna ut sina konstföremål. Ömsom ha dessa utställningar
varit inskränkta till någon viss stad, ömsom ha de blifvit
flyttade från plats till plats, och stundom har en kort
beskrifvande katalog lämnat vägledning för de besökande.
En annan sida af denna verksamhet har varit att
upprätta s. k. »konstklasser» för arbetare. Ruskin, själf en god
tecknare, ledde åtskilliga sådana, och den nu ende
kvarlefvande af Englands äldre store målare, Watts, — som liksom
Burne-Jones äfven stod socialismen nära — har icke endast
gynnat verksamheten genom stora penningunderstöd utan
äfven för egen del främjat den på ett klokt sätt. Han har
nämligen låtit lärjungarna i den konstskola, han öppnat på
sin landtgård, använda hvad de i skolan lärde för att bygga
och pryda en liten kyrka. Redan på 1880-talet bildades
ett sällskap, mest bestående af kvinnor, präster o. s. v.,
som nu i sina aftonskolor undervisat flere tusental manliga
och kvinnliga lärjungar ur arbetar- och bondeståndet i
teckning, akvarell, målning och alla grenar af konstslöjd.
Men dessa välmenta människor ha äfven ordnat
utställningar, och härigenom har man råkat in på den ytterst
farliga afväg, som man ej nog kan varna för under sträfvan
att föra konsten till folket, nämligen att det icke blir
glädjen att njuta stor konst utan glädjen att själf dana
underhaltig, som blir följden af allt detta ritande och målande.
Härmed sysslar redan i England nittio af hundra människor
inom den s. k. öfverklassen. Följden är, att i intet land
gränsen mellan dilettantism och konst är så utplånad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
