Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arfvejords- och odalsystemet redan var brutet; — att de skäl,
som emot den lika arfsrätten hemtats från befarad öfverdrift
af hemmansklyfningen, icke kunnat göra kommitterades
öfvertygelse vacklande, enär några olägenheter i detta afseende
icke öfverklagats i Värends härad af Småland, der sedan
ur-ålders tid man och qvinna njutit lika arfsrätt, men att, om
ock någon olägenhet skulle uppkomma genom oftare
förekommande frågor om besutenhet, man derföre icke borde uppoffra
den klara och ovedersägliga rättvisan af en jemlik
egendomsfördelning emellan barn, som med lika anspråk på föräldrars
kärlek och omvårdnad också måste vara lika berättigade till
deras förmögenhet, då den går i arf.
Vid den granskning af lagkommittéens förslag till allmän
civillag, som i högsta domstolen under loppet af år 1832 egde
rum, yppades olika meningar beträffande så väl frågan om
giftorätten som den om arfsrätten. Tre ledamöter *) godkände
principielt lagkommittéens förslag, likväl med den hemställan,
att. för den händelse, att principen af ständerna ogillades,
eller att något riksstånd på grund af privilegiirätt yrkade
och medgåfves ett undantag, den kungliga propositionen måtte
få åtföljas af ett alternatift förslag, lämpadt efter förut
gällande grunder. Fyra ledamöter 2) afstyrkte deremot förslaget.
I afseende å giftorätten anfördes hufvudsakligen såsom skäl,
att den obilligliet, man ville tinna i lagstadgandet derom,
kunde efter godtfinnande liäfvas så väl genom
äktenskapsförord som genom testamente, samt att en allmän förändring,
vidtagen utan att af folket erkännas såsom riktig, nödvändigt
måste uppväcka mycket missnöje och bereda mänga
olägenheter. Beträffande förslaget om lika delning af arf ansågo
’) Bredberg, Themptander och Petersson.
2) Nyblæüs, Stråle, v. Rosén och justitiestatsministern grefve
Rosenblad.
Fåhræus, Skildringar. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
