Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
proposition i ämnet för att öfverlemnas till rikets ständer, i
det fall att konstitutionsutskottets förslag äfven nu skulle
blifva förkastadt. ’
Den 7 september 1844 företogs frågan lios rikets ständer,
och förslaget bifölls af samtliga stånden. På riddarhuset talade
justitiestatsministern frih. Gyllenhaal å regeringens vägnar
för antagande af förslaget. Ingen röst höjde sig der för dess
förkastande. Icke ens hr von Hartmansdorff motsatte sig det.
Likväl önskade han, att justitiestatsministern ville använda
sitt embetes inflytande för att åt enskild och allmän rätt
gifva det värn, som tryckfrihetslagen i sitt dåvarande skick
icke lemnade. Han erinrade, hurusom erfarenheten 1838, 1841
och 1844 nogsamt visat, att dagbladen vore i stånd att, när
de behaga, anställa upplopp i hufvudstaden samt att de
dagligen förnärmade enskild rätt och smädade hvem dem lyste
o. s. v. Han lade derföre på justitiestatsministerns samvete
nödvändigheten att i stället för indragningsmagten, hvars
afskaffande han tillstyrkte, bereda nödiga rättelser och
förbättringar i tryckfrihetsförordningen.
Någon åtgärd i sådant syfte har likväl icke af någondera
statsmagten blifvit vidtagen. Icke dess mindre hafva
förhållandena i detta hänseende så artat sig, att, om vid den tid,
då om indragningsmagten lagstiftades, svenska tidningspressens
sans och fosterländska anda varit jemförliga med den hållning,
som af denna press på senaste tid i allmänhet iakttagits, den
misslyckade lagförändringen sannolikt skulle hafva uteblifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
