Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Bestämmandet af plats för byggnaden var ej utan bryderi.
Fogelberg, som vid den tid, då frågan om nationalmuseum
först kom å bane, vistades i Stockholm, yttrade den åsigt, att
vestra delen af Helgeandsholmen, sedan denna liolme blifvit
rensad från der förut varande byggnader, erbjöde den bästa
platsen för detta ändamål och att, om den dertill blefve
upplåten, den östra delen af holmen borde ordnas till en esplanad;
men svårigheten bland annat att finna en annan tjenlig lokal
för kongl, hofstallet utgjorde hinder för utförande af denna
plan. Man stannade slutligen vid valet af Ivyrkholmen, hvarest
museets förläggande medförde den särskilda fördel att bidraga
till förskönaude af utsigten från kongl, slottet.
Till de nya fängelsebyggnaderna sträcktes likaledes
fordringarna på en arkitektonisk stil; men detta var nära att
vid 1850—51 årens riksdag föranleda afslag å regeringens då
gjorda hemställan om dertill erforderligt statsanslag. En af
bondeståndets inflytelserikaste ledamöter i statsutskottet,
sedermera talmannen Nils Strindlund, eljest vanligen en af
regeringens stödjepelare, uppbjöd nemligen all sin viljekraft
för att förhindra beviljandet af detta anslag, under förmälan,
bland annat, att, medan oförvitliga män af allmogen fingo nöja
sig med de tarfligaste bostäder, tjufvar och mördare väl icke
kunde hafva något giltigt anspråk att på statens bekostnad
inlogeras i »riddarborgar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
