Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
kärlek till föreningen och clet ömsesidiga förtroendet till
hvarandra, hvilka utgöra den säkraste borgen för föreningens
bestånd och för uppfyllandet af de med den samma åsyftade
vigtiga ändamål.» Icke dess mindre utvisade protokollen och
reservationerna meningsbrytningar, delvis föga förenliga med
dessa åsigter. Emot sjelfva författningsförslaget förekommo
för öfrigt i vissa delar sådana betänkligheter, att det icke utan
väsentliga förändringar ansågs kunna, med någon utsigt till
framgång, föreläggas rikets ständer till antagande1).
Då kännedom om dessa förhållanden blifvit konungen
meddelad, förklarade Hans Haj:t ärendet böra hvila i afvaktan
af norska regeringens betänkande i ämnet 2).
Först den 27 febr. 1847 afgaf norska regeringen detta
betänkande, och sedan handlingarna cirkulerat emellan de
svenska och norska statsrådsledamöterna, anmäldes ärendet i
’) I kommittéens betänkande var köpslagningsprincipen så till vida
adopterad, att de norska ledamöterna förklarat sig hafva röstat för norska
grundlagens § 25, ang. användandet af Norges trupper, skärgårdsflotta
ock landtvärn, endast under förutsättning och med vilkor, att å svenska
sidan eftergifves den genom nämnda grundlags § 14 åt svensk man
medgifna lina rätt med norsk att bekläda ståthållareembetet i Norge.
2) Umgängeslifvet i Kristiania under den tid af något mer än två
månader, som konungen och den kungliga familjen der vistades, kunde
hafva förtjent sin särskilda krönika. Vid så väl festligheterna och de
mindre samqvämen inom clet kungliga hofvet som i de enskilda
sällskapskretsarne var allt idel fröjd, och svenskarne öfverhöljdes med
bevis af norrmännens gästvänlighet. Blott ett enda och föga betydande
moln fördystrade för ett ögonblick det allmänna jublets solbelysta
firmament. Redaktionen af ett tidningsblad i Kristiania fann nemligen
för godt att i en ledande artikel utbreda sig om det förment
otillbörliga af att den norska sjöfarten i åtskilliga främmande hamnar icke
betjenades af landets egna konsuler, hvarvid det antyddes på det
vidriga intryck, som man erfor af att vid inträdet på konsulatbyrån höra
det svenska språket. För de svenska läsarne af denna tidningsuppsats,
hvilka förnuftigtvis icke kunde antaga, att derigenom tolkats det
allmänna tänkesättet i landet, bortdunstade obehaget deraf ganska snart.
Konungen fann sig emellertid oangenämt öfverraskad af detta utfall,
mer än någonsin oväntadt, då i trenne unionela frågor de norska
intressena så nyligen blifvit enligt nationens önskan tillgodosedda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
