Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
hade med tillbörlig sorgfällighet studerat våra grundlagar, för
hvilket ändamål han låtit öfversatta dem på franska och
deröfver upprätta ett i mera logisk ordningsföljd affattadt
sakregister. Han satte liögt värde på vår ståndsförfattning, icke
blott från formel synpunkt, såsom betryggande mot förhastade
beslut och af sans i sträfvandena till politisk och industriel
utveckling, utan äfven med afseende å representationens
organiska sammansättning, såsom upptagande målsmän för de
väsentligare nationela intressena, och hvaruti han såg ett värn
emot sådana det allmänna lugnet störande sociala rörelser,
som ej sällan i sina grundvalar skakat andra representativa
samhällen. »Les quatre ordres», yttrade han vid ett tillfälle,
»sont le palladium de la liberté et de 1’indépendance du
peuple suédois, et je n’en changerai rien avant le consentement
de chaque paysan, de chaque torpare.» Han förestälde sig
nemligen, att innehafvare af smärre jordlägenheter icke önskade
reformen, och med vilkoren af en mera utsträckt röstskala var
den väl för den besutna allmogen ej heller önskvärd. Man
får dock icke taga hans här anförda yttrande såsom ett
oåterkalleligt veto. Yisst är, att han aldrig skolat förmå sig att
låta från regeringen utgå något förslag till
ståndsförfattningens upphäfvande ’), men det kan knappt betviflas, att, om från
’) Att lian icke motsatte sig sådana förändringar af riksdagsordningen,
som, utan att rubba hufvudgrunden, eller ståndsindelningen, kunde
finnas ändamålsenliga ocli utförbara, liade ban bevisat, bland annat,
genom stadfästandet af ständernas förslag angående inrymmandet i
preste- ocb borgarestånden af representanter för förut orepresenterade
medborgareklasser. Utan svårighet lemnade han ock sitt begifvande
till af statsrådet väckt förslag till den ändring af 49 § R.-F., att rikets
ständer skola till lagtima riksdag sammanträda hvart tredje (i stället
för hvart femte) år och att vid urtima riksdag ej måtte förekomma
annat ärende, än som föranledt dess sammankallande, hvarom
proposition till rikets ständer afläts den 30 juli 1840. Den förhoppning,
som dervid i propositionen uttalades, att Kongl. Maj:t genom denna
framställning ginge nationens önskningar till mötes, blef dock sviken,
pnär konstitutionsutskottet afstyrkte ocb ständerna förkastade förslaget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
