Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
(lingen i Elfsborgs län Sandelhjelm, som ansåg sig förpligtad
att omhulda husväfnadsslöjden i Vestergötland. På motsatta
sidan deltogo i öfverläggningarna förnämligast grefve Posse,
kommerserådet von Sydow, landssekreteraren Halling och förf.
af dessa skildringar.
Vid kommittéens första sammanträde yrkades af
handelsfrihetens målsmän, att vissa allmänna grunder skulle
bestämmas, för att tillämpas vid pröfning af förslagets speciela delar.
Äfven om man icke fäste sig vid angelägenheten af konseqvens,
ansågo de det, från skyddssystemets synpunkt, vara af vigt att
så gå till väga, för undvikande af mannamån. Detta bestreds
från andra sidan, och af ordföranden betonades särskildt, att,
då hvarje varuartikel i tulltaxan kunde sägas hafva sitt eget
system, samtliga delar af författningen icke kunde underordnas
några gemensamma grunder. Denna preliminärfråga utspann
sig till en så seg debatt, att den icke hann afslutas förr än
på tredje dagen. Bland dem, som dervid sist uppträdde, var
professor Agardh. Hans vittra skrifter och hans deltagande
i offentliga förhandlingar hade ingifvit allmänheten den
föreställning, att han i allt vore en härold för den nya tiden.
Man väntade således att i denne snillrike man finna en
bundsförvandt för de friare åsigterna, men man blef’ deruti besviken.
Hans tal var allt igenom doktrinärt och gick hufvudsakligen
ut på att stödja ordförandens uttalade mening på historisk
grund’). Då omsider omröstning företogs, segrade denna
mening med icke obetydlig röstöfvervigt, Förhandlingarna
fortsattes derefter rastlöst, och hvarje omröstning blef en seger
’) Valerios, som i konstitutionsutskottet lärt känna Agardhs
parlamentariska skick, yttrade om honom, att det i tvistiga frågor stundom såg
ut som om han omfattade den oantagligaste meningen, endast för att
i försvaret ådagalägga sin dialektiska förmåga. Att lian emellertid
icke var rotfast i sina protektionistiska åsigter, erfor man, då vid 1844
års riksdag tullfrågan i presteståndet förekom, dervid han i ett lysande
föredrag utvecklade och förordade handelsfrihetens grundsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
