Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagelser på djur har man funnit, att vid qväljning
eller kräkning minskas eller afstannar afsöndringen
af bukspott. Att maten är välsmakande är sålunda
långt ifrån någonting för näringsvärdet oväsentligt,
och, då kokkonsten lyckats fylla sin tredje uppgift,
bereder hon sålunda åt menniskan ej blott en
njutning utan ock en verklig nytta.
Vår granskning af födoämnenas förändring
genom kokning o. s. v. torde sålunda tillräckligt hafva
visat, att lättsmältheten är beroende af en hel mängd
omständigheter. Lägga vi härtill, hvad som ofvan
blifvit sagdt om svårigheten af direkta iakttagelser,
om den olika individualitetens betydelse o. s. v.,
torde det ej längre synas så underligt, att
kunskapen om lättsmältheten ännu ej nått en högre
utveckling. Emellertid måste bland de trenne
synpunkter, från hvilka näringsvärdet bör bedömas, de
tvänne första vara de vigtigaste; och derför förblir den
kemiska sammansättningen, som omfattar de första
båda synpunkterna, tills vidare den säkraste måttstock,
efter hvilken näringsvärdet kan och bör bedömas.
Kunskapen om denna kemiska sammansättning
kan dock — vi upprepa det ännu en gång — icke
gifva ett fullt klart begrepp om näringsvärdet, men
med henne till ledning kommer man dock sanningen
rätt nära, och. lägges härtill det, som man redan
känner om lättsmältheten, torde man dock kunna
draga många vigtiga och praktiskt användbara
slutsatser.
Vid en sådan granskning från dessa trenne
synpunkter samtidigt framstå ärter och bönor såsom
hörande till våra värdefullaste födoämnen. Knap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
