Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det ryska folket - Om kärleken till folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Om kärleken till folket.
(1876, febr.)
I eft föregående häfte av min dagbok medgav jag, att
vårt folk är rått och okunnigt, hemfallet åt mörker och
liderlighet, »en barbar, som bidar ljuset». Emellertid har
jag nyss läst i en artikel av den oförgätlige, för oss alla
ryssar dyre Konstantin Aksakov, att det ryska folket
redan länge varit upplyst och »bildat». Huru? Har jag
blivit förbryllad av denna skenbara motsättning mellan
Konstantin Aksakovs mening och min egen? Ingalunda,
jag delar den fullständigt och sympatiserar sedan länge
på det varmaste med honom. Huru skall jag då kunna
utjämna denna meningsskiljaktighet? A min sida synes
mig detta mycket lätt, men till min förundran hava dessa
båda uppfattningar hittills varit motsägande enligt andras
mening.
Hos ryssen av det enkla folket måste man förstå att
särskilja hans naturliga skönhet från det »påhängda»,
utifrån komna barbariet. På grund av nästan hela den
ryska historiens vidriga omständigheter har vårt folk
blivit hemfallet åt liderlighet och till den grad
fördärvat, vilselett och utpinat, att det är underligt, att
den ryske bonden icke blott har kunnat bevara sitt
mänskliga utseende, utan ock sin ursprungliga
skönhet. Den, som är mänsklighetens äkta vän och hos
vilken hjärtat en enda gång klappat för folkets lidande —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
