Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaningsflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framför en av de nya hangarerna vid Hägernäs
Här kan marinspanaren stundom stå inför en mycket
kinkig bedömningsfråga. Ett anfall mot u-båten kan endast
komma ifråga, om spaningsplanet medför lämplig typ av
bomber, eljest måste uppgiften begränsas till att
rapportera dess närvaro och position genom radion. Men skall
den rapporteras eller ej, det är åter frågan! Svaret beror
på, om det är vän eller fiende. En av de egna u-båtarna, som
eventuellt ligger på lur, får naturligtvis inte röjas genom en
radiorapport, som kan uppsnappas av fienden. Här krävs
det speciella, sjömilitära insikter för att komma till riktig
slutsats, om flygaren inte i förväg kunnat erhålla uppgifter
om de egna u-båtarnas operationsområde, eller om både
egna och fientliga u-båtar uppehålla sig inom samma område.
Den med lämpliga minbomber •—- sjunkbomber -—
utrustade marinspanaren är en av u-båtarnas farligaste
motståndare, men erfarenheterna både från världskriget och
från kriget 1939 visa tydligt, att även om u-båtar kunna
upptäckas och bekämpas från luften, så äro de ingalunda
prisgivna åt flygarna ens om stora flygstyrkor insättas mot
dem. De polska u-båtarnas flykt från Gdynia upp till
Stockholms skärgård, där de internerades, och Orzels
flykt till Riga och sedan därifrån till Gotland och ut ur
Östersjön och genom Skagerack, visa tydligt nog, att
marinspaningen mot u-båtar ingalunda är någon lätt sak,
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
