Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dag observerades en av Blériotmaskinerna singlande
omkring i luften på det mest äventyrliga sätt. Ibland
skuttade den för full maskin över marken och ibland utförde
den de underligaste manövrer uppe i luften. Efter samfällt
undrande i både flygavdelningen och skolan över, vilken
dåre det kunde vara, som bar sig åt på det viset,
konstaterades det, att maskinen var ute på egen hand. Ett
motorstopp hejdade slutligen dess framfart, och Cederström
samlade sina elever för att ge dem en förmaning på sitt
karakteristiska sätt: »Kom ihåg, gubbar, att även om det ibland
inte gör så stor skillnad, så måste för anständighetens skull
alltid någon sitta i ett flygplan, som är ute och flygeri»
Flygbaronen var eljest den som inte höll så styvt på
formerna, men allvaret fanns på botten och flygningen togs
på allvar. Även i flygavdelningen var tjänsten ganska fri
under de rådande primitiva förhållandena, men det
arbetades med intensitet och intresse. Utom de förutnämnda
officerarna bestod hela flygavdelningen av några yrkesmän
•—bland dem tygverkmästare Aurell, som blev »veteran»
på Malmen •—• och några stamanställda. Längre fram på
sommaren kommenderades löjtnanterna C. Silow och E.
Björnberg från civila skolan, där de fått sin flygutbildning
och tagit sina certifikat, över till flygavdelningen, vars
flygpark ungefär samtidigt förstärktes med ett nytt
Nieuport-monoplan och ett Farmanbiplan.
Nieuporten var i viss mån en produkt av kollegialiteten
på Malmen, ty den var byggd av Svenska
Aeroplankon-sortiet i Stockholm —- i en källarlokal på Östermalm —
under intimaste samarbete mellan arméflygarna Jungner
och von Porat och civilflygarna Fjällbäck och Ångström.
Den var utrustad med en 80 hkr Gnome-motor och
sannerligen inte sämre än den franskbyggda Neiuport, som fanns
förut, och som von Porat kände så väl som sin hand. Den
svenskbyggda maskinen överträffade vid von Porats
provflygning leveransproven för de franska originalmaskinerna.
Till Malmen kommenderades nu också några spanare
till den första »spanarskolan» under befäl av kapten Al.
Hanngren, sedermera general och inspektör för infanteriet,
och arméflyget kunde för första gången deltaga vid 1912
års fälttjänstövningar i trakten av Skänninge. Baron
Cederström hade redan ett år förut varit med på manöver
nere i Västergötland och »spanat» efter bästa förmåga,
men nu blevo resultaten från militär synpunkt mer givande
och mer övertygande om flygspaningens möjligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
