Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granar och Furor - Furor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUROR
Däruppe i Ljusnarsbärgen, i skogen nedanom
Salboknös, växte en gång mina härrliga tallar,
mina .stolta, härrliga tallar.
Deras likar funnos ej i hela bärgslagen.
Aldrig har jag i våra stora, vilda skogar sett
sådana höga, kraftiga stammar, aldrig ett sådant
högt och dock milt majestät.
De hade sina rötter i moraset nedanom
Salboknös, strax ovan det där fallet som kallas
Älgfall — du kan se det härifrån, det lyser brunt
nu om sommaren bland all grönskan, de bränna
torv där om våren, då stiger röken blå över
bärget, och elden flammar praktfullt röd mot
barrskogens mörkgröna bakgrund.
Härre Gud, sådana vårkvällar däruppe under
de susande tallama! Jag har legat på rygg där
i gräset, mina blickar ha vandrat genom kronorna
upp i vårkvällens obestämda, färgmatta himmel,
men mina tankar ha stannat i kronorna, ha drömt
sig kvar i deras underliga tonande, ha satt sig
där på en gren och lyssnat, halft gömda av
barren, halft dövade av barrdoft och kådånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
