- Project Runeberg -  Skog. En skissbok från Bärgslagen /
78

(1915) [MARC] Author: Karl-Erik Forsslund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

somnar i sanden, med sjungande tankar, med hela
sitt inre fyllt av den dånande musiken.

När han vaknar om morgonen, sjunger det
än i hans öron. Det är därför han ler. Ett
surrande ackord, ett yrande, vaggande brus. Han
gnolar för sig själv en melodi till det ackordet.
Allt under ett saligt löje.

Valsen gnolar för rästen alltid. Men han kan
inte spela. Han hade en fiol en gång, och folk
tyckte han spelte som en ängel. Men det tyckte
han inte själv; det blev aldrig så som han ville,
och en vacker dag slog han fiolen i stycken. Han
hade nog en bit sångröst också, men han sjöng
aldrig ord, han bara gnolade.

Om somrarna? Ja, då sov han i skogen —
det var musik där ock, det var vindar och
skäll-klang och tystnadens spel. Men han var inte ofta
hemma om sommaren. För det mästa var han
ute på vandring, han hade väl strövat igenom
halva Sverge. Fick han inte arbete här i socknen,
så gick han till en annan. Kom en positivspelare
med en ny melodi vägen fram, så löpte han med.
Och när frälsningsarmen drog in i byn med spel
och flygande fanor, då blev Valsen den förste
rekryten.

Se, det var i hans smak — en vandrande
apostel med gitarr. Hur många gånger han bytt
religion förut är inte gott att säga. I kyrkan
hade han egentligen aldrig trivts, prästerna mässade
falskt och alla visor gingo i en så bedrövligt
långsam takt. Då var det bättre i bönhuset — de
hade orgel där ock. Han var en trofast metodist,
när frälsningssoldaterna kommo och värvade honom.
Se, kaptenen var en vacker flicka, han blev kär
i henne, kunde sitta i timtal och höra på hennes
gitarrklink. Hon spelade honom i gråt — och då
var det ju klart att han var frälst, stackars syndare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:17:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fkeskog/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free