Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - leipäkuutio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lei leipäkuutio -
-kuutio (keit.) bröd tärning, -kyrsä
brödkaka. -laatikko bröd|låda, -burk; (keit.)
ks. -vanukas, -laatu brödsort. -laji ks.
ed.; (urh. j.) special-, favorit|gren. -lapio
brödspade, -laukku brödväska; (leik. suu)
munnen, -luvut (leik.) pl brödstudier -läpi:
pidä -läpesi kiinni! (krk.) håll munnen!
-maa åker; rikt land; ett land, där det
finns bröd. -nero (leik., iu.) födgeni.
-paikka arbetsplats; födkrok. -palanen
brödbit, -palkka: olla -palkalla arbeta för
maten, -pappi (halv.) brödpräst, -pula
brödbrist. -puoti ks. -kauppa, -pussi brödpåse,
-puu (ksv. Artocarpus) brödfruktträd; (leik.)
födkrok; ks. -paikka; työpaikka,
(-nhedelmä brödfrukt.) -ruoka brödföda.
(-laji brödrätt.) -taistelu (miel. taistelu
leivästä) kampen för brödet (brödfödan);
ks. olemassaolotaistelu, -talous2
brödhushållning, - tehdas brödfabrik, - toimi2
förvärvsarbete; födkrok, -työ ks. ed.
-vanukas ( keit.) brödpudding.-varras brödspett,
-viilu, -viipale brödskiva, -vilja brödsäd,
leiri läg|er -ret -; bivack; asettua jnnk
slå läger (lägra sig) ngnstns; ~ puretaan
klo . . . bivacken brytes kl. . . . -aika
lägertid. -alue lägerområde, -elämä lägerliv,
-katu lägergata. -kokous lägermöte. -kunta
(kuv.) läger; lägerlag. -lakki (partioi.)
lägermössa. -Iäinen lägerdeltagare, -njohtaja
(partioi, ym.) lägerchef.
leirintä* camping, kamping. -alue
campingområde. -matkailija campingturist,
leirij|paikka lägerplats, -tuli lägereld, -vartio
lägervakt, -väki lägerfolk. -ytyminen (sot.)
bivackering; bivack-, läger |slagning, -ytyä*
slå* läger; lägra sig (jnnk ngnstns jhk i
ngt); (sot.) bivackera.
leiskj|ahdus flamma, -ahtaa* flamma (upp),
-ahtaminen (upp)flammande. -ua (leimuta)
flamma; (hulmuta) fladdra; (hääriä)
fjäska, flänga2,
leivin||hiiva ks. p a i n o h i i v a. -jauhe, -pöytä
ks1 e i p o m a|j a u h e, -pöytä,
leivisk|jä (vanh. painomt.) lispund -et
-(8,5 kg); (kuv.) pund -et -; hoitaa ~nsä
förvalta sitt pund. -äinen (yhd.): viisi~ som
väger 5 lispund; om 5 lispund. -änpaino
lispundsvikt. -alipainoinen vägande ett
lispund. -öittäin lispundvis.
leivo(nen) (el. Alauda arvensis) lärka.
- (se)nliverrys lärkdrill.
leivojjnnainen bakverk -et. -nta* bakning,
bak -et -. (-päivä bakdag.) -s bakels|e -en -er.
leivän||hinta brödpris, -kannikka ks. 1 e i-
pä~. -kulutus (knst.) brödkonsumtion,
-kuori brödskorpa, -murena brödsmula,
-murtaminen (k.hist.) brödsbrytelse; ks.
ehtoollinen, -puolikas ett halvt bröd;
brödhalva, -puute brödbrist, -syöjä
bröd-ätare.
leivä||s: -kset pl bröd|ämne -t -n,
-ingredienser. -ttömyys2 brödlöshet; brist på bröd.
-tön brödlös; ennen mies ~ kuin neuvoton
(snl.) bättre brödlös än rådlös.
lejeer||ata (seostaa, mel.) legera. -inki*
(metalliseos) legering,
leka (j. moukari) slägga.
lekahtaa* (mrt.) röra* sig hastigt; spritta*.
338
— lempeästi
lekkeri kutting, -peli: metmä ~ksi (krk.)
gå (stanna) i stöpet,
lekkua* (hyppiä) hoppa, guppa; (kiikkua)
gunga; (heilua) svänga2; pendla; (leimuta)
flamma, flämta,
lekot||ella* (loikoilla) masa sig; (kuhnailla)
dröna; latas, -taa* 1. ks. ed. 2. (leimuta)
flamma, låga; (lämmitellä) gassa sig.
leksikografi (sanakirjantekijä) lexikograf,
lekutella: lentää ~ svänga2; (räpyttää)
flaxa (siipiään med vingarna),
lelli|lkki* bortklemat barn; kelgris -en -ar;
gullgosse; (suosikki) gunstling; favorit -en
-er. -mäinen klemig; (arka) pjåkig, pjunkig,
pjoskig; (heikko) veklig, -mäisyys2
klemighet; pjåkighet, pjunkighet, pjoskighet;
veklighet, -poika gullgosse, kelgris -en -ar.
-tellä* klema (pilalie bort [med]) ngn;
kela (med ngn), -ttely pjåk -et; pjunk -et,
pjosk -et; klemande,
lellu||a (keinua) vagga; (kiikkua) gunga,
(huojua) (s)vaja. -nta* vaggande, vaggning;
gungande, gungning; (s)vajande.
lelu leksak, -kauppa leksakshandel, -laatikko
leksakslåda.
lemah||della*, -taa* (haista) lukta; (tuoksua)
dofta; (löyhkätä) stinka*; vastaamme -ti
kesän tuoksu en doft av sommar slog emot
oss.
lemme||kkäästi kär|ligt, -vänligt, -leksfullt.
-käs kärlig; kärvänlig; (rakastava)
kärleksfull.
lemmen||houreet pl kärleksgriller, -hurma,
-huuma kärleksrus -et -; älskogsyra. -jumala
kärleksgud. -jumalatar kärleksgudinna,
-juoma kärleksdryck, -kade* svartsjuk,
-kaiho kärleks|trånad, -längtan, -kuhertelu
flört, flirt -en; kurtis; (j.) kuckel. -kukka
ks. lemmikki 2. -lahja käiiekspant
-en -er. -laulaja kärleks|sångare, -skald;
(kirj. hist.) trubadur; (Saks. ksk.)
minnesångare. -laulu kärleks|sång, -visa, -dikt;
(kirj. hist.) minnesång. -leikki ks. h a
k-k a i 1 u, leikittely, -liekki
kärlekslåga. -liitto kärleks|förbindelse, -förbund,
-lumoama kärleksdrucken. -lyriikka
kärlekslyrik; (kirj. hist.) minnesång. -omena
(vanh.) kärleksäpple; ks. t o m a a 11 i.
-pantti (er. lapsi) kärlekspant -en -er.
-runo kärleksdikt, -sairas älskogskrank.
-sairaus2 älskogskrankhet. -seikkailu
kärleksäventyr. -suhde kärleksförhållande,
-suru kärlekssorg, -tarina kärlekssaga,
-tuska kärlekskval.
lemme||ttömyys2 kärlekslöshet, -tär
kärleksgudinna. -tön fattig på kärlek; kärlekslös.
lemmi||kki* 1. älskling; (suosikki) gunstling,
favorit -en -er. 2. (ksv. Myosolis)
förgätmigej -en -er. (-koira älsklingshund.) -tty
(aj älskad; (s.) älskling; kärest|a -an -or;
(rakastajatar) älskarinna; vrt. lempiä,
lemmo||n (adv., lievä kir.): ~ paljon fan
så mycket, -sti fan så (hårt, mycket); vrt.
lempo.
lempe||ys2 mildhet; blidhet; ömhet, -ä mild;
(lauha) blid; (hellä) öm. (-kasvoinen med
mild uppsyn, -luonteinen blid, mild.
-mielinen mild|sinnad, -sint. -silmäinen med
mild blick; mildögd.) -ästi milt; blitt; ömt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
