Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kulmaus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulmaus — kul
instrument, -us hörn -et kadun — gathörn,
-viiyain, -viivoitin vinkel|linjal, -strykmått.
- vipu vinkelhävstång,
kulmi||kas -kkaan kantig, -kkuus2 kantighet.
-o (yhd.) -hörning; neli— fyrhörning. -ttain
hörn mot hörn; med hörnen mot varandra,
kulmuri (jlkp.) hörn|a -an -or.
kulo 1. (—heinä) torrt (överårigt) gräs. 2.
(—valkea, metsäpalo) skogs|hrand, -eld;
löpeld; —n torjuminen (mtsh.)
(skogs)brandbe-kämpning. -ala brandyta. -alue bränna;
brand|fält, -område, -narka lättantändlig,
eldfängd. -ntorjumistoimi
(skogs)brand-bekämpningsåtgärd. -ntorjunta (mtsh.)
(skogs)brandskydd. -ntorjuntatyö
(skogs)-brandskyddsarbete. -nvaara fara för
skogsbrand. -päällikkö släcknings|ledare (Ruots.
-fogde) vid skogsbrand, -rastas (rosorastas,
el. Turdus viscivorus) dubbeltrast, -ttaa
(mtsh.) löp|bränna, -sveda, -tus
löpbränning; hygges|bränning, -svedning. (-alue
svedj ey ta.) - vahinko skogsbrandskada. -
valkea ks. kulo 2.; huhu levisi kuin — (—n
vauhtia) ryktet spred sig som en löpeld,
kulppi* (kulho, malja) skål-en-ar; (liemi—)
spilkum -en -ar.
kuilta* 1. (met.) guld -et; sormus on puhdasta
(pelkkää) —a ringen är av rent (idel) guld.
2. (kuv.) puhdas kuin — ren som guld;
(rakas ystävä) kär vän; (lemmitty) f
käresta; lapsi—! kära barn! 3. (her. vär.): —,
keltainen guldgul.
kulta||-aika guldålder, gyllene tid (ålder),
-aja förgyllare. –alue guldfält, -amaton
oförgylld, -arnö förgyll | eri, -arverkstad.
–arvo guldvärde; värde i guld. (-ehto
guldvärdeklausul.) –astia guldkärl. -hrokadi
(vaat.) guldbrokad, -dublee (guld)dubblé.
-ehto (kaup.) guldklausul, -ehtcinen med
guldklausul, -esikko (ksv. Primula auricula)
aurik|el -eln -ler. -esine föremål av guld;
guldsak -en -er. -fasaani (el. Chrysolophus
pielus) guldfasan, -frangi (rh.) guldfranc,
-harkko guld|tacka, -plants, -barr. -helainen
guldbeslagen, -heloitus guldbeslag, -helyt
pl guld|nipper, -smycken, -hiekka guldsand,
-hiukkanen guldkorn, -huuhde (valok.)
guldbad. -hääpari ks. k u 11 a p a r i. -häät pl
guldbröllop, -inen av guld; gyllene (tpm.);
guld-; ~ rannerengas guldarmband; -iset
ajat (kuv.) gyllene tider; ~ keskitie den
gyllene medelvägen; ~ jako (leikkaus, mat.)
gyllene snittet, -jauhe guldstoft -ét. -juoni
(kaiv.) guldåder. -juova guldrand; gyllene
rand. -jyvänen guldkorn, -kaivos (m. kuv.)
guldgruva, -kala 1. (el. Carassius curatus)
guldfisk. 2. ks. -lintu, -kaluuna
guldgalon. -kanta (rh., knst.) guldmyntfot; luopua
-kannasta frångå guldmyntfoten,
-kantainen baserad på guld(myntfot), -käte (pnk.)
guldtäckning, -kausi guldålder, -kehyksinen
med guldram; inramad i guld. -kehys
guldram. -kehysteinen infattad i guld; i
guldinfattning. -kello guldur, -kenkä guldsko.
-kimpale ks. -möhkäle, -kirjain
guldbokstav. -kirjaus, -kirjonta (ni.) guld|broderi,
-stickeri. -koe guldprov. -kohopainanta
guldprägling, -kolikko guldmynt,
-koris-teinen (försedd) med guldjornament, -sirat.
,avaluuttainen kul
-kruunu guldkrona, -kuoriainen (hnt.
Ceto-nia) guldbagge, -kuorinen: ~ kello ur med
guldboett(er); vrt. -kello, -kupoli gyllene
kupol; guldkupol, -kupolinen med gyllene
ku pol (er), -kutrinen med guldgula lockar;
guldloekig. -kutri(t) guldgula lockar,
-kuume guldfeber, -kärki (täytekynän)
guldspets.
kulta]|la (kuv.) eldorado -t -n. -laatta
guldplatta. -lakka (ksv. Cheiranthus [Erysimum]
cheiri) gyllenlack, lackviol,
-langanveto-(tai to) (kult.) gulddrageri -et.
-langan-vetäjä (kult.) gulddragare. -lanka
guldtråd. -lauseke (kaup.) guldklausul,
-lautanen guldtallrik, -lehti guldblad, -leikkaus
(kirjs.) guldsnitt, -levy guld (bleck, -plåt.
-lintu (kuv. rikas perijätär) guldfågel, -lista
guldlist. -löytö guldfynd, -maa guldland;
(kuv.) (ett) eldorado, -malmi guldmalm.
-markka guldmark; 100 -markkaa
100 mark i guld. (-määrä belopp i
guldmark. -määräinen som lyder, lydande
på guldmark.) -miekka guld Isabel, -värja,
-mitali guldmedalj, -mitalimies
guldmedaljör. -morsian guldbrud. -määrä
guldmängd. -möhkäle guldklimp. -nahka
(nhk.) guldskinn; gyllenläder. -nappi
guldknapp, -nauha guldband, -nauhake
guldgalon, -näyte guldprov. -painanta
guldtryck, -paperi guldpapper, -pari
guldbrudpar. -perusteinen guldbunden.
-peräinen (geol.) guldförande, -piisku (ksv.
Solidago virgaurea) gullris -et -. -pilvi
guldmoln. -pisara gulddroppe, -pitoinen
guldhal-tig; (-peräinen) guldförande, -pitoisuus2
guld |halt,-procent, -pohja guldgrund. -
poika (hyv.) gullgosse. -pronssi mussel-,
snäck|-guld; guldbrons, -pui t teinen med ram av
guld. -punos guldspånad; guld|snodd, -träns,
-raha guldmynt, (-kanta guldmyntfot.)
K-rannikko (mnt.) Guldkusten, -rasia
gulddosa, -reunainen guldkantad; ~
arvopaperi guldkantat, guld|papper.
-reunuksi-nen med guldbård, -rinta (el. Hippolais
iclerina) bastardnäktergal, -rupla (Ven. rh.)
guldrubel. -ryntäys guldrush. -sade (ksv.
Laburnum) gullregn. -sangat guldbåge.
-sankainen guldbågad. -seos guldlegering,
-seppä guldsmed.
kultasepän|lmyymälä guldsmedsbutik, -teos,
-työ guld(smeds)arbete. -työntekijä
guld-arbetare.
kulta||siipi (prh. Chrysophanus) guldvinge,
-silaus förgyllning; guldplätering. -silta
(hml.) guldbrygga, -sirkku (el. Emberiza
aureola) brunhuvad gulsparv, -sormus
guldring. -sulhanen guldbrudgum, -suoni
guldåder. -sydän (kult., kuv.) guldhjärta; hjärta
av guld.-teos guldarbete.-terä (hml.)
guldkrona; (kynän) guldspets, -tukkainen
guldhårig. -tuoli gull-, guld|stol; kantaa
—ssa bära i (på) gullstol. -tähkä guldax.
-tähti guldstjärna; gyllene stjärna. -
tähtinen (beströdd) med guldstjärnor (gyllene
stjärnor), -us förgyllning, -vaaka guldvåg;
punnita -vaajalla (kuv.) väga på
guldvåg. -vaate guldtyg, gyllenduk;
guldbrokad -en. -valuutta (rh.) guldvaluta,
-valuuttainen som har (med) guldvaluta.
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
