Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Derefter tydligt och rent följande bref:
Hjertans Henrich!
Tyckes dig icke, att du och jag äro de klokaste i hela
komedien? Der sker oss mycken förtret, men det betyder
intet; jag engrasserar dig att gå med på mascarade i
morgon afton, ty jag har ännu aldrig varit der, och jag
längtar efter någon riktig galenskap; här i huset är så tyst och
tråkigt. — Du är en stor skälm, Henrich — hvar hålls
du? för här sitter
din
Pernille.
Slutligen med stora bokstäfver, tydligt och flere
gånger omskrifven, följande vers, hvilken hon måtte hafva
funnit någonstädes och ville lära sig utantill:
Ack, det stora bort mig drager,
i mitt bröst gestalt det tager.
Höga tankar att hugsvala,
krafter för att kraftigt tala,
ur de dolda källor ösa,
Loke binda, Balder lösa, —
dertill hjelp barmhertigt mig,
du, som förelagt min stig!
Der stod äfven mycket annat, men prosten läste
icke mera.
Det var således för att blifva skådespelerska, som
hon kommit i hans hus och tagit undervisning af hans
dotter. Det var för detta hemliga mål, som hon hvarje
qväll så begärligt hörde dem läsa högt och sedan sjelf
lärde sig utantill. Hon hade hela tiden narrat dem;
ännu i går, då hon syntes upptäcka allt för dem, dolde
hon något; då hon skrattade som bäst, ljög hon.
Och detta hemliga mål! Det, som prosten ofta i
hennes närvaro fördömt, utsmyckade hon såsom en
Guds kallelse och vågade bedja honom välsigna! Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
