Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
mar. Han darrade, men hon strålade och blossade, hon
slog sina armar om hans hals, hon hängde sig vid
honom såsom ett barn. Och då de satte sig, och hon fick
röra vid hans händer, hans hår, hans bröstnål, hans
halsduk, allt saker, hvilka hon på afstånd och med
vördnad betraktat; och då han bad henne säga du och icke
ni, och hon ej kunde; och då han ville berätta henne,
huru rikt hon ifrån första stund hade gjort hans fattiga
lif, huru länge ban kämpat för att icke binda henne
vid det och så godtgöra sig; och då han upptäckte, att
hon icke var i stånd att förstå eller uppfatta ett ord af
hvad han sade, och han sjelf icke heller fann något förstånd
deri; då hon strax ville flytta hem till honom, och hau
leende måste bedja henne vänta ett par dagar, så skulle
de resa bort från alltsammans, — då kände de, då sade
de, der de suto mellan träden med fjord och fjäll i
aftonsolen framfor sig, under det sång hördes och ett horn
ljöd i fjerran, att detta var lycka.
Det första mötets tjusning,
det är som sång i skogen,
det är som sång på vågen,
i solens aftonljusning;
som klang af hornet, buren
i tonande sekunder,
i dem vi med naturen
förenas till ett under.
FEMTE KAPITLET.
Följande morgon, då ödegaard ringde efter sitt
kaffe, sades det honom, att köpman Yngve Vold
redan två gånger på morgonen sökt honom. Det gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
