- Project Runeberg -  Fiskarflickan /
4

(1869) [MARC] [MARC] Author: Bjørnstjerne Bjørnson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lida så mycken smälek för h-ets skull, öfvergaf han
tanken derpå och skref sig P. Ohlsen. Han utvidgade
fadrens handel och gifte sig redan vid tjugutvå års ålder
med en rödhändt bodflicka, för att hon skulle sköta om
hushållet; ty fadren hade nyligen blifvit enkling, och
det var alltid säkrare att hafva hustru än hushållerska.
Årsdagen derefter fick hon en son, hvilken följande
vecka hette Pedro. Då välloflige Per Olsen blifvit farfar,
kände han liksom en inre kallelse att blifva gammal.
Han öfverlemnade derföre handeln till sonen, satte sig
utanför på en bänk och rökte garftobak ur en snugga.
En dag då han började att finna det tråkigt derutanför,
önskade han att han snart måtte få dö; och likasom
alla hans önskningar hittills blifvit uppfyllda, så gick
det äfven med denna.

Hade nu sonen Peter ärft uteslutande den ena af
fadrens framstående egenskaper, handelsgeniet, så tycktes
sonsonen Pedro uteslutande ha ärft den andra,
musikgeniet. Han lärde sig mycket sent att läsa, men mycket
tidigt att sjunga; han blåste flöjt så väl, att man ej kunde
undgå att märka det; han var finhyllt och vek till sinnes.
Detta var dock icke i fadrens smak, emedan pojken
skulle uppfostras till hans egen ordentlighet. När han
hade försummat något, blef han icke bannad och
piskad, såsom fadren hade blifvit, utan han blef nypt.
Detta skedde helt tyst, med en vänlighet, som man nästan
kunde kalla höflig, men det skedde vid hvarje minsta
tillfälle. Modren räknade hans blå och gula fläckar
hvarje afton då hon afklädde honom; hon kysste dem, men
hon gjorde intet motstånd, ty hon blef sjelf nypt. För
hvarje rispa på hans kläder, hvilka voro omgjorda af
fadrens hamburgare, för hvarje fläck i skolböckerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:06:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiskflicka/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free