Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charleys kupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tavla, men Charley skrattade i dess skydd och fortfor
helt lugnt att styra.
Så jagade vi framåt; efter oss hade vi ett tjutande
och skränande dårhus av ilskna greker, framför oss
Collinsville, och rundt omkring oss yrde väsande kulor.
»Ole», sade Charley med dämpad röst», jag vet inte
vad vi ska ta oss till.»
Ole Ericsen, som låg på rygg tätt intill relingen och
grimaserade mot himlen, vände sig emot honom och
såg på honom. »Jag tänker vi gå in till Collinsville»,
sade han.
»Men vi kunna inte stoppa», brummade Charley.
»Det har jag inte tänkt på, men vi kunna inte stoppa.»
En förbryllad min spred sig långsamt över Ole
Ericsens breda ansikte. Det var blott alltför sant.
Vi hade ett getingbo bakom oss, och att lägga till i
Collinsville skulle vara det samma som att få dem 0111
öronen.
»Varenda en av dem har bössa», anmärkte en av
matroserna muntert.
»Ja, och kniv också», tilläde den andre.
Nu var det Ole Ericsens tur att brumma. »Ett
så’nt gruff är ingenting för en svensk», sade han för
sig själv.
En kula studsade mot aktern och flög sjungande
åt styrbord till som ett ilsket bi. »Det finns ingenting
annat att göra än att gå handlöst i land med Mary
Rebecca och ta till schappen», utlät sig den förste
gladlynte matrosen.
»Och överge Mary Rebecca?» frågade Ole med en
outsäglig fasa i rösten.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
