Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| ( = AE
= |
Hl
ställda; främst märkes härmelin-fodervärket, som nära >? skild orsak, och ett stamvapen, ett adeligt vapen,
nog är att likställa med en färg"), samt tecknas med 3; bör göras på en gång så enkelt och så utmärkande
egendomliga svarta figurer, ,herminer", på silfver; > som möjligt, representera en originell idé. DPetta
utomlands brukas ,gegenhermelin", som uppstår, > kan ske antingen genom häntydning på namnet
om herminerna tecknas i metall på färgadt fält; > (,armes parlantes", adel. ätterna 1, 37, 97, 137), —
| sättet för färgernas anbringande kallas blasonering, > hvarvid sådana allmänna sammansättningsdelar som
| plastiskt utmärkas de genom skraftering, sträck- : fält, sköld, hjälm, bärg, man o. s. v. för undvikande
| teckning eller punktering. 3 af rebusformen (adel. ätterna 175, 227, 231), som
| 3 alltid är den minst lämpliga, icke böra skildt utmär-
| Skraffering: | kas, — eller genom att vapenbilden uttrycker en
| - NESS 3 egenskap, som ytterligare kan illustreras genom val-
| | II NS WE : > språket, hvilket alltid bör kunna hänföras till något
| Mil ZANW | 3 af emblemen i vapnet. Olämpligt är att symbolisera
| rödt. blått. purpr. grönt. svart. guld. järn. brunt. imnehafda embeten, endast egenskaper, utveck-
| Silfver betecknas med blankt fält, utan sträck, naturfärg I lade under deras handhafvande, rent oriktigt att
| genom starkare skuggning. > upptaga städers och landskaps vapen (adel. ätterna
| | d NL 3 198, 242, 254), eller bilder af enstaka föremål (, Vi-
| | Enligt regel böra alltid färg metall stå S borgs slott". frih. ätt. 570, ty heraldiken uppfattar
| tillsamman, färg på metall, metall på färg, — natur- 3 sina föremål generelt, typiskt. Som skölden är en
| färg enligt senare regler både på färg och metall. 3 plan yta, är perspektiv alltid olämpligt (frih. ätt.
| Till dessa i början endast af smaken förestafvade | 35, 58). Äfven gruppering är ej att förorda (adel.
| lagar, hvilka så vidt möjligt böra gälla äfven för I att. 233), utan böra emblemen, om de äro flere, ord-
| sammanstötande fält, kommer regeln för beväring, 3 nas med fullkomlig matematisk regelbundenhet (erefl,
| hvarmed förstås tunga, näbb, horn och klor af ett I ätt. 3; frih. 1, 13; adel. 1, 3, 94, 165). Amudra ät-
| i vapnet förekommande djur, stundom äfven tänder, 3 ters vapen, hälst dock delar, kunna upptagas, om
| ögon, öron, fenor, kammar, hvilka måste målas i ! dessa äro utgångna eller utländska, i hvilket fall de
| andra färger än de, i hvilka skölden eller figuren 3 tunna betraktas fortlefva genom dem, som bärn de-
| är utförd. Detta gäller äfven kronor. Svart, röd I ras sinnebilder (grefl. ätterna 1, 3; 11). Ärxo de af
| eller blå figur i silfver fordrar gyllene beväring, q | högre rang, bjuder hänsynen att ändra filtets färg
| guld röd beväring, om figuren är röd, blå beväring. <> (frih. ätt. 47, högra sidofiältet). En ännu lefvande
| Figur af guld har i rödt fält blå beväring, FA ; familjs sköldemärke, äfven sådant för en af högre
| röd. Beväringen är dock af mindre betydelse i $ rang, kan äfven insättas i ,qvadrans honorarius",
| Tyskland, äfven i norden. > det kvadratformigt afskilda högra öfra hörnet at
| Skölden är vapnets hufvuddel, och kan allt | skölden (så finnes sveavapnet i erefl. ätten Spens”’,
| ännu framställas enbart, under rangkrona. Den 3 familjen Horns i frih. v. Hegardts vapen); på detta
| måste, — liksom hela vapnet — föreställas så, som ; sätt borde väl äfven adopterade ätter insätta det
I den blef buren, hvarför det, som för åskådaren lig- > ursprungliga stamvapnet i sitt nya sköldemärke.
| ger till vänster, i heraldiken kallas höger, och tvärt- > Skölden kan prydas med en kant eller bredare, ru-
| om. Alla vapenbilder, som ej äro framåtvända, | tad eller afdelad bård (frih. 18, 20, 33), men till-
böra vändas åt höger, ifall annat ej särskildt fram- | hör detta mera en senare tid, samt bör hälst icke
hålles. Vapenbilderna böra fylla sina fält; en god ; fastställas i sköldebref H. Äfven kunna såväl fält
del af den heraldiska stilen baseras på sträfvan att | som vapenbilder enligt beväringregeln’ ,damasche-
| följa denna princip. Sköldemärket kallas heraldiskt | ras", d. v. s. tecknas med ornamentala sirater och
i detta ords inskränktare betydelse, om det uppstått 3 slingor. Sköldens form ir likgiltig, endast beroende
ur sköldens delning genom skuror från kant till > af vapnets stil för öfrigt.
kant med olika färgade mellanrum, allmänt, om | Öfver skölden ställes hjälmen, hvilande på denna.
vapenbilderna utgöra framställningar af föremål från > Den officiella formen är »bygelhjälmen", med lod-
»nabtur, inbillning, konst och handtvärk", med andra ; räta byglar för ansiktsöppningen; den har oritt
ord, innehålla värkliga, ej blott ornamentala sinne- > kallats ,tornerhjälm", en form som utgår i en spets
bilder. Anbringandet af dessa senare utesluter ej > framtill, och saknar byglar (,stickhjälm"). Om hjäl-
sköldens delning enligt det förra sättet, antingen | mens hals hänger i ked eller snodd »klenoden", öf-
så att skurorna skära äfven emblemet, som då van- > verst sättes krona eller hjälmkrans. Grefvar och
| ligen har färger motsatta fältens (adel. ätt. 75), | friherrar bruka särskilda kronor, de förre med 4
eller så att vapenbilden står i egen färg”) tvärs | blad (3 synliga) och 4 pärlor (2 synl.), senare ut-
öfver skurorna (adel. ätt. 113); oftast innehåller > bytt mot den nya grefvekronan af 8 blad (5 Syn-
hvarje fält ett särskildt emblem (adel. ätt. 11). > liga), — de senare en krona af 14 pärlor (8 synl.)
| Dock bör mångfald i detta senaste fall hafva sär- | i första, 4 (3 synl) i den andra raden; adelsmän
I —
| 1) I England, där t. ex: familjen Hamilton-Leicester för ; 1) Där kant finnes i vapenteckningen, men ej i be-
| en härmelinfärgad ros. ; skrifningen, utmärker detta, att den senare ej uttryckligen
| ?) Här användes beväringsregeln. ) omnämner detta.
dr ER
| SN - I
E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
