Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt och fant, hafwa wi icke lagt märke
till, att wåra ord ofta fallit skarpa, kan-
ske till och med sårande. Då wi nu
kasta en återblick på tvår werksamhet un-
der året, känna tvi ett behof af att er-
känna och afbedja detta.
Men på samma gång wi det göra
samt uttala tvår förhoppning att ,,San-
ningswännen«, skall weta undgå dessa
skär, widhålla wi dock att de frågor, tvi
i tvärt blad behandlat, äro lifsfrågor,
icke blott för den kristna kyrkan, utan
äfweii för hwarje enskild kristen. J för-
hållande till det egentliga kristendoms-
lifwet, till själens tysta umgänge med
Gud, äro de wisserligen af sekundär
wigt; men den kristne har pligter gent-
emot samhället och hela fäderneslandet;
och det hwilar ett drygt aufwar på ho-
nom, om han öfwerlenmar åt kristendo-
mens motståndare att genomföra de re-
former inom det sociala området, hwilka,
såsom t. ex. religionsfriheteii, sedlighets-
saken, m. fl. ligga inneslutna i kristen-
domens anda. J kristendomen ligger
nemligen ett frö till mensklighetens fram-
åtskridande, och långtifrån att den kristne
har orsak att frukt arbetet för framåt-
skridandet och utweckling, tillhör det ho-
nom att idetta arbete troget stå på sin
post. Med religionsfriheten följer äf-
wen kyrkans frihet. En fri kyrka, —
oberoende as den werldsliga makten, —
hwars enda hufwud Kristus är; en
kristendom, som genomsyrar icke alle-
nast andaktftunderna och gudstjensterna,
utan hela lifwet, och som ställer den en-
skilde såsom enskild ansigte mot ansigte
med Gud allena —- detta bör wara mä-
let för hwarje upplyft kristens sträfwan.
Men till dess detta mål — kyrkans fri-
het -— kan hos oss uppnås på lagstift-
ningswäg, torde många långa och tunga
år komma att förflyta; det är derför
som det ligger så mycken wigt på den
fria andliga rörelsen, det är derför så
nödioändigt att hon, just hon fattar fin
stora och betydelsefulla bestämmelse klart
och stadigt i sigte. —- Att ett blad,
der dessa och andra kristendomens stora
lifsfråga kunna, från en frisinnad — och
just derför så mycket mera kristen —-
synpunkt afhandlas, är behöfligt, torde
icke förnekas; men för att ett sådant blad
skall kunna uppfylla sin uppgift, måste
det stå oberoende, utan någon påwerkan
hwarken från höger eller wenster. Då
tvi nu för denna gång nedlägga Fitt-
ska Weckobladet, sker det derföre icke utan
alla förhoppningar att, om Gud ger oss
kraft dertill, efter något år och med en
något förändrad plan kunna åter upp-
lifwa detsamma.
Wi tacka för de många ioänliga nt-
talanden, som med anledning af wärt
blads upphörande kommit oss till del —
att wi icke infört i bladet de som warit
afsedda derför, torde af lätt insedda skäl
förstås —- famt sluta med att tillönska
wåra läsare samt färskildt den fria and-
liga rörelfen, som alltid har tvarit och
städse skall förblifwa oss kär, ett godt
nytt år i Herrans kraft.
Utlandet.
Missionsnnderrättelser.
Misiionen i Indien.
De framgångar, som tvunnits i Ost-
Jndien under sist förflutna tiotal af år
från 1871 till 1881, wisas af nedan-
stående tabell.
1871 1881.
Antalet missions-stationer 522, 716.
Missionärerna . . . . 548, Gös-
De inf. missionsarbetarne 381, 674.
Församliugarua . . 2,972, 4,588.
De inf. försam!.-medl. . 318,363, 528,590.
Kommunikanterna . . . 78,497, 145,097.
Elewer iskolorna,gosfar, 111,372,
169,988.
» » flickor-, 31,580, 65,761.
Söndagsskolärjungar . . —- 83,321.
Zenaiior (frustugor) bes. 1,300, 9,566.
Betcknaude är, att hinduiska tidningar
beklaga de bildade klassernas bristande
hängifwenhet för den gamla hedniska re-
ligionen. Dessa klasser tro icke mer
på fina wedaböcker, heter det, och de
försumma fina af dessa böcker anbefalda
religiösa öfningar. De kristnes antal
wäxer äfweii mycket hastigare, än muha-
medauernas och hinduernas. Under de
nio åren före det nu löpande året har
Judienszallmänna folkökning ivarit 10,sg
procent, mndamedanernes 10,oa, hindu-
ernas något mindre än 13,64, då der-
emot de infödda kristna hafwa förökats
med 64,07 procent. Att de kristligs
tillwäxt äfler medför tilltagande sed-
lighet, wifar sig deraf, att då bland
hinduerna hwar 447:de person är för-
tvunnen till brott och hland muhameda-
nerna i Indien kuvar 728:de, så är
bland landets kristne endast hivar 2,500:de
person öfwerbewift om att hafwa begått
brott.
Japam
Tjugufyra missionsfälskap arbetade i
detta land under förlidet år. Dess-
utom hade tre bibelsälskap agenter i
werksamhet derstädes. Af missionssäll-
skapeu tillhörde 17 Förenta staterna, 4
woro till finnandes i England, ett i Ka-
nada, ett i Skottland ach ett i Schweiz-
Med afseende på kyrklig färg tooro 8
presbyterianska, 5 metodistiska, 4 tillhö-
rarde anglikanska (episkopalkyrkan), 3 bap-
tistifka, 1 kongregationalistifkt, 1 tillhö-
rande qwäkarne, 1 uuitarierna och 1
benämner sig endast ,,kristligt««. Pres-
byterianer, holländska reformerta kyrkan,
baptisterna och auglikauerna haftoa wa-
rit på fältet sedan 1859 eller 1860,
kongregationalisterua sedan 1869 och me-
todisterna sedan 1873. Först1872 blef
det möjligt att så inrätta kristna för-
samlingar ; de som förut arbetade ilan-
det, kunde blott lära sig språket samt
göra sig förtrogna med folket och dess
egengomligheter — nånot som ju i och
för sig toar af stort wärde såsom förbe-
redelfer.
Hela antalet af missionärer, font från
andra land kommit till Japan och der
werkade under 1887, mar 253.
Alla presbyterianska och reformerta
församlingar i landet, endast med un-
dantantag af en presbyteriatisk gren,
hafwa sammanslutit sig och utgöra »Den
förenade kristna församlingen i Japan«.
J denna förening hafioa kongregatio-
nalisterna äfweii anmält sig wilja ingå.
När det skett — och beslutet derom mar
·tvid förra årets slut fattadt — äro
medlemmarne i detta förfamlingsförbuud
nästan dubbelt få många som alla öf-
riga elvangeliska förfamlingsmedlemmar
i landet. Ti) den förenade församlingen
räknar då 12,512 medlemmar, under
det samtliga infödda protestantiska för-
samlingsmedlemmar i Japan uppgå till
19.829, hwaraf 5,000 tillkomma under
förlidet år. Af missionärerna höra 117,
således innemot hälften, till den förenade
församlingen.
Metodistepiskopalkyrkan har iJapaic
2,852 församlingsmedlemmar och kana-
difka metodisftmisionen 1,012. Af öfriga
missioner eger ingett att uppwisa ett för-
samlings antal, som uppgår till 1,000.
De särskilda metodisstmisicnerna hålla nu
på att söka förena sina japanska försam-
lingar till ett enda samfund, som i fall
detta lyckas, blifwer jemsörelsewis gan-
ska kraftigt-
Af största wigt är, att de japanska för-
samlingarna blii stånd att underhålla
sig sjelfma, få att missionens medel få
helt anwändas för hedningars omwän-
delfe. Af de förenade japanska försam-
lingarna, 99 till antalet, underhålla 58
sig sjelfma. Cumberlandpresbyterianernas
sju församlingar sörja alla för sitt eget
underhåll. Men af de öfriga församlin-
garna är det endast 8, som sjelfwa be-
fårja sina utgifer.
Zigenareii Cornelius Smith
har tillika med sin hustru, som äfweii
är zigenerska, för flere år sedan kommit
till tron på Jesus. De båda makorne
hafwa nu i mer än 272 år werkat för
syndares frälsning i grefskapet Norfolk,
England, och de hafwa der i en hel
mängd landsortsbyar fått «ivara medel
till rik wälsignelse. Nn hafwa de af
någon anledning flyttat till staden Cain-
brigde men ämna fortfara med fin werk-
samhet. Man ser häraf, att herren
icke blott srälsar medlemmar af allehanda
folk utan äfioeit är i stäiid att uttaga
till sina redskap och att wälsigna i sin
tjenst frälsta personer af htoilkeii folkstam
som helst.
Maduramissioneu i Södra
Indien
Amerikanska Boardens årsberättelse för
1887 tvifar, att det område, inom hwil-
ket denna mission toerkar, bebos af
1,775,000 menniskor, af hivilka 11,878
stå i förbindelse med kristna församlingar-.
Kristiia finnas i 390 byar och förutom
ditsända missionsarbetare toerka 421 in-
födingar i missionens tjenst. På fin
bekännelse fingo under det sista året 365
personer ingå i församlingarna, font äro
36 till antalet, och samtliga medlemmarne
uppgå nu till 3,233· J 154 skolor un-
derwisas 5,666 lärjungar. 81 bibelqioiu-
nor göra husbefök och hafwa under året
burit ewangelium till 2,500 familjer.
J fjukioårdsanstalterna hafan 42,111
besök blifivit gjorda, af hwilka 22,074
tvoro af patienter som kommo för första
gången; af de siftnämda woro 13,527
ntän och 8,557 qwinnor; 4,995 tuoro
kristna och 17,079 hinduer och muham-
medaner.
Doktor Howard Taylor,
son till grundläggaren och ledaren af Ki-
nas inlandsmisfion, är en troende man,
som efter omsorgsfulla och grundliga för-
beredelser just står i begrepp att egna
sig åt missionens tjenst. Nu på hösten
har han tillika med sin fader rest i Ame-
rikas Föreiita stater och hållit föredrag
för att märka missionssiimet hos de tro-
ende derstädes. Haic anses mara nt-
märkt begåfmad för missionskallet, och
stora förhoppningar äro fästade wid ho-
nom. Må Herreii få behålla honom i
ödmjukhet och begagna honom efter fin
wilja.
,,Jag är en kristen«.
En stackars qivinua af de hedniska
qwarlefwande kanaaniterna kom nyligen
till en i Syrien ioerkande läkaremissio-
när för att bli opererad för en fivår tu-
mör. Läkareii tioekade och sade henne,
att hon icke gerua kunde öfioerlefwa ope-
rationen. Hati sade henne äfwen, att
hon, om operationen icke företages, myc-
ket snart skulle dö.
,,Tag bort«1växteii««, sade qtoinnan,
,,jag är en kristen och är icke rädd för
att dö«.
Doktorn wisste, att ingen missionär
arbetat bland hennes folk och undrade,
huru hon blifmit en kristen. Holt berät-
tade då, att en flicka, som ioarit i mis-
sionens barnhem, hade kommit till hen-
nes stam och nudertoift aioiunorna teman-
gelii ord. Flickaii hade sedan dött i stor
frid, men flere af aloinnorna hade genom
det de fått höra kommit till en lefwande
tro. Qrvinuait blef nu opererad men
dog kort derefter, salig i tron. Holt fick
emellertid först uppenbara för missionä-
rerna, huru ewangelii fäd, när den blif-
wit utsådd, sprider sig och bär frukt, mer
än man kan ana eller beräkna-
Till Redaktioncn för Finsta Wecko-
bladet.
Med anledning af "Redaktionens smar«
i N:o 50 angående frä lsniu gsa r-
m ån, anhålles wördsamt om införande
af nedanstående:
1 Kot«. 4: Z.
Ester hwad man kan finna af Red:s
uttalande om frälsningsarmåiy synes
det som om Red. aldrig fett, hört eller
närmare känner densamma och dess werk-
samhet. Deii källa ur hioilken Red. hem-
tat en del af sin kunskap om densamma
och font Red. äfwen begagnar, är en
smädeskrift, som t. o. m. af de flefte
motståndare till armt-en på det högsta
blifwit klandrad. Det måste wara okun-
nighet om huru denna skrift blifivit be-
dömd af den kristna allmänheten som
gjort att Red. för en frisinnad, af kristna
underhållen, tidning, kommit att ur den-
samma hemta sitt offentliga bedömmande-
Oct) sedan dessii ntklipp här och
der nr armens, af denna smädeskrifts
författarinna fritt öfwersatta reglori
Htoar och en måste ju förstå att en så-
dan framställning måste blifma skef.
Man kan klandra och hårdt bedöma
det f. k. fritänkeriet och föraktet för re-
ligionen, som alltmer utbreder sig äf-
wen i ioårt land, men bättre loore en-
ligt mår åsigt att söka smara på den
frågatt om icke just den ljumma och yt-
liga kristendomen utan kraft och helighet
i det hivardagliga lifioet och de onyttiga
striderna om läror framkallat detsamma.
Oiii den aktade Red. sjelf hade öfwer-
warit de stora möten som nästan dagli-
gen af armchn hålles itoestrti London
(den stadsdel der de bildade klasseriia
bo) i Regents Hall, m. fl. och hört de
föredrag och toittnesbörd oin frälsning,
frid och sann lycka som här; hållas, äf-
wen af personer af den bildade klassen,
som här blifwit tounna för Kristus, så
skulle Red., jag är förtoisfad derom,
hafioa uttalat sig helt annorlunda om
den för toårt land ännu helt okända
frälsningsarnuåm
Wi kunde anföra toänliga och erkän-
nande yttranden af erkebiskopeii af York,
biskoparna af Winchester och Vedsord,
af Lord Cairns, af teologie doktorerna
G. Osborn, J. Rigg J. H. James, W-
Moutton hioitkas bedömande på grund
af personlig bekantskap med arnusns of-
ficerare och 1oerksambet, torde kunna till-
mätas någon betydelse. För att icke upp-
taga för stort utrymme wilja toi endast
anföra nedanstående:
Till swar på ett bref från fru Booth,
som begärde hans förmedling i afseende
å fängslandet af några armäns med-
lemmar, sioarade den kände kanslern herr
John Bright:
Underhuset d. 3 Maj 1882.
Jag har gifioit edert bres till fir W.
Harroan Haic hade redait uttryckt för
Underhufet sin mening, som storligen skall
tillfredsställa er.
Jag hoppas att Lord Colerid-
ges och Jurikesministerus
ord skola hafwa wigt för de tanklösa
och orätttoifa domare, i hioilkas händer
rättioisans haudhafwande i några distrikt
olyckligtiois råkat.
Jag tror att edert förträffliga
werk icke skall i materielt afseende lida
af den orättwifa som J haftoen att ut-
stå. De menniskor font misshandla fräls-
ningsarmöns medlemmar, skulle utan
tioifioel handlat på samma sätt mot
apostlarna. Eder tro och edert tålamod
skola hafioa öfwerhanden.
Jag förblifwer med ioördnad och sym-
pati, eder tillgifne
Johit Bright.
Utdrag af ett tal, hållet af b i sko-
p enas Chichester på en eonferens
i hans stift.
. ,,Jag skall i förbigående säch
några ord om Frälsniugsarmåin Deit
ansenliga siffran af dess anhängare, dess
till de minsta detaljer gående organisa-
tion, dess gradwifa och oupphörliga till-
wäxt, den blinda lydnad som dess chefer
fordra af soldaterna, alla dessa fakta
äro eder wäl kända. Ti) denna armå
arbetar icke i hemlighet. Aldrig har
nti någon religiös rörelse dess företag
mera skett uti ljus dags) än i
denna, aldrig har man sett menniskor
mera djerft frigöra sig från föregående
bruk och ärfda mattor- Jngen kan be-
ttoisla att dess soldater, både män och
qwinnor äro fullkomligt uppriktiga. Denna
armei har ungdomens energi, hänförelse
och till eii wiss grad ock ungdomens
oeftertänksamhet.
Till och med de, som betrakta med
den största köld dettci nya andliga feno-
men, äro tionugna att erkänna att den
har frambringat de största merkningar,
dess wänner säga: de största segrar.
st) Kursiw. af öfwersätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
