Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
England äro 5 stationer: London, Bit«-
mingham, Manchester, Litverpool, Hnll
(i London stå skolor,tverkstäder, missions-
setniuaritnn och Ikapell till missionens
förfogande); i Hollatid 2 stationer: Am-
sterdam och Rotterdam; iTyskland 10
stationer: Berlin, Königsberg, Danzig,
Hamburg, Posett, Breslau, Köln, Frank-
furt a. M» Strassburg, Kornthal; i
Osterrike 1 station: Wieit; i Ryssland 2
stationer: Warschau, Kischinetvz i Frank-
rike 1 station: Paris. Rumänien 1:
Bnkarest; Italien 1: Noni; europeiska
Turkiet 1: Konstantinopel; i asiatiska
Turkiet 5 stationen Smyrna,Jerusalem,
Jaffa, Safed, Damaskus; iNordasrika
ttoå stationer: Tunis, Mogador. JleM-
sinien fins en af missionär FladiKorn-
thal ledd mission med 5 infigdda mis-
sionsarbetare och tre lärare. Arsinkoni-
sten den 31 mars 1887 hade för det då
tilländagångna året utgjort 660,000 kro-
nor, htvaraf ·450 kr. tvoro tyske kejsarens
årsbidrag Aftven de britiska kolonierna
deltaga i missionsarbetet, hivartill bidrag
således inflyta från Ostindien, Sierra
Leone, Australien och isynnerhet från
Kanada. Tidskrifter: The Jensish lo-
telliaence (illnstrerad månadsskrift), och
The Jensish Advocate (illustrerad tidskr.
för ungdom, 4 n:r pr år.
2. Britiska sällskapet för e-
tvangelii spridning bland
judarne
har medlemmar nr olika samfund. 31
missionärer oclj 80 fritoilliga medarbe-
tare toerka i detta sällskaps tjenst på ett
tjugutal stationens neml. i England 6:
London, Birmingham, Leeds, Litverpool,
Nottiugl)atu, Bristol; i Tyskland 5:
Hamburg, Königsberg, Dresdett, Stutt-
gart, Nurnberg; i Ryssland 3: Wilna,
Kotvno, Odessa; i Qsterrike 2: Wieti,
Lemberg; i Jtalieti 1: Rom; Turkiet 1:
Adrianopel; Palestitia 1: Jaffa. En
tuissionsplantering är ock till finnandes
i Berditschetti (Ryssland) och en d:o i
Kanada. Wid utgången af april 1887
uppgittgo föregående års inkomster till
187,192 kronor. Tidskrift: Tlte Jetvish
Herald (illnstr. månadstidning)..
3. Den engelsk-presbyteri-
anska kyrkans judetnission.
underhåller i London en missionär jemte
en tttedhjelpare samt har i förbindelse
med Skottlands förenta presbyterianska
kyrka begynt en läkaremission i Rabat,
Marocko. Jnkomsterna wid utgången af
april 1887 tvoro för det gångna året
21,150 kronor. Organ: The Presbyte-
rinn Messengers-
4. Judefondens pastorats-
missioner
är ett högkyrkligt försök att utbilda och
underhålla presterliga biträdeii för att
införa i Storbritannien bosatta judar-i-
den engglska kyrkan såsom dess medlem-
mar. Arsinkomsten tvar den 31 dec.
1886 16,760 kronor.
5. Lottdons stadsmission
bedriftver äftoen judemission och hade i
juni 1886 syra judemissionärer samt
stod i begrepp att antaga ytterligare 2.
Orga11: The London City Mission Ma-
gazine·
6. Judiska kolonial-hjelp-
s ä ll s k a p et
understöder judiska intvandrare, som slå
sig ned iPalestitta. Ett koloni Moder-
hålles i Artuf nära Jerusalem. Ars-
inkomsten den 30 juni 1887 tvar 1,270
kronor.
7. Mildmay-judemissiotten
under pastor John Wilkinsons ledning
eger i London 5 hus, font tjena hennes
syften. J dem finnas tryckeri, barnhem,
sjukhus och hem för tillfrisknande patien-
ter, Arbetet bedriftoes af 25 personer,
hivaribland 14 fruntimmer· 4 missionä-
rer, liksom Wilkinson boende i London,
resa i missionens tjenst öftoer hela Stor-
britannien. Dessutotn sprider pastor
Wilkinson bland judarne nya testamenten
på hebreiska språket, för hwilket ändamål
hatts missionärer emellanåt företaga wid-
lyftiga resor i Tyskland, Ryssland, Un-
gern, Galizien och Nordafrika. Jnkom-
sterna för missionen stego 1886 till
93,400 kronor och för n. testamentets
spridning bland judarne till 77,315 kro-
nor. Tidningsorgatn service tok the
King (mänadsblad).
Ett arbetshem för judinnor står äfwen
i förbindelse med pastor Wilkinsou och
hatts mission.
8. Barbikauska judemissionen
utföres af pastor Warschatvski, som tvid
sitt sida har en komite af män ur olika
samfund. Ett missionär och flere frun-
timmer biträda honom iarbetet. Jnkom-
sterna hade d. 30 notvember 1886 för
det gångna året utgjort 9,000 kronor.
9. Skottska statskyrkans
judetnission
har 5 missionsstationer: Konstantinopel
Saloniki, Beirut, Alexandria och Smyrna.
På dessa platser arbeta 23 missionärer-
Sista årets inkomster tvoro 110,610 kro-
nor. Orgati: The Ghuroh of scotland
Home and Poreign Record (månadsblad).
10. Skottska frikyrkans jude-
mission
sysselsätter 41 arbetare på 6 stationer:
Amsterdam, Breslau, Prag, Budapest,
Konstantinopel och Tiberius. Sätet för
kyrkans judemissionskomite är Edinburgh.
Jnkomsterna nppgingo 1886 till 311,000
kronor. htoari då mberäknades ett testa-
tnente på 200,000 kronor. Organ: Tite
Free Chnrch ot scotland Montltly och
childrens Record (äftven månadsskrift).
Under uppsigt af judemissionskomiten
stå äftven skolorna tvid Retoadanda och
Puna i presidentskapet Bombay i Ju-
dien, htvilka ledas af frikyrkans hedna-
mission men äro afsedda för judiska
barn. Eti sjelfständig missionswerksam-
het bland judarne utöfwas af doktor
Sommertville i Glasgotv under resor i
Böhmen, Mähren och Ungarn.
11. Skottska förenta presbt)-
terianska kyrkans judemissiou
i förening med den engelska presbtjte-
rianska kyrkans i Rabat, Marocko, är
redan nämd. Denna kyrka ntgaf för
sagda mission år 1886 4,500 kronor.
Med 900 kr· understöddes samma år
ttoänne sjuksköterskor, font under doktor
Yonugs ledning arbetade bland Roms
judar. Organ: Tho Missionary Record
of the United Preshyterian Ohm-ch.
of the United Presbyteriait Church.
12. Skottska hemlandsmissio-
uen bland judarne
bedriftves af en missionär i Edinburgh
och en i Glasgotv. Arsinkotnstett den
30 now. 1887 roar 6,048 kronor.
13. Jrlands presbyterianska
kyrkas judemission
har 4 prestwigda missionärer och 23 an-
dra missionsarbetare, fördelade på statio-
nerna Hamburg, Altona, Lübeck, Schwar-
tau och Damaskus, till htvilkeit sist nätn-
da station höra bistationerna Ain esch-
Scham, Rascheija, Kifr-Kttk och Nedk.
Arsinkomsten i slutet af maj 1887 tvar
64,400 kronor. Orgatt: Tho Missionary
Herald ok the Presbyterian church in
Ikeland, som utkonnner hivarannait må-
nad.
Härmed haftva tvi lemnat en öfwer-
sigt öftver de judemissioner, sant bedrif-
tvas af Storbritanniens kyrkosatnfund.
En annan gång torde tvi få meddela en
liknande öftversigt öfwer de tyska jude-
missionerna.
hånlog-skoltu.
Textutredning.
Söndageuden 140ktober 1 888.
Josua bok 3: 7—17.
Tågct öfwer Jorden.
Herrett sade till Josua:
J ag skall jag begynna göra
dig stor i hela Israels ögon,
att de skola weta, att såsom
jag warit med Mose, så toill
jag ock tvara med dig. etc. to.
7——l7.
Det ligger i hela Josuas historia och
nu särskildt i denna text, en rik tröst för
alla Herrens tvänner under alla tider och
bland alla folk.
Gttd är med sitt folk.
Han icke blott loftoar Josua att tvara
hatts ständige följeslagare, han tvisar ock,
att han ej för ett ögonblick stoiker sina
O
d
löftett. Josua har blott att fritnodigt gå
framåt mot det föresatta målet, och der-
under endast tvilligt göra, hivad Gud
tvill, och ställa sig under hatts ledning,
och så sker det ena undret efter det an-
dra liksom den ena eröfringen och segern
efter den andra, inför hans och hela Is-
raels ögoti.
Såsom jag warit med Mose, sade
Herrett, så skall jag ock tvara med dig.
Mose toar en stor mau, en stor Guds
tjenare, kanske en bland jordens störste.
Josua mar ock en stor man, en eröfrare
som få, och bådas namn skola både min-
nas och nämnas, så länge denna tidsål-
der räcker: men hemligheten i deras
framgångar, deras segrar och eröfriugar
är och blir: Gud tvar med dem.
Det är med Gud font en menniska kan
i satin mening bliftva stor, dygderik och
pr.stvärd. Huru swag, skröplig och arm
hon ätt är i sig sjelf, så blir hon dock
stor och till något duglig, då Gud får
bli förhärligad i henne. När Gttd är
med en menniska, så är näppeligen nå-
gonting omöjligt sör den menniskan.
Jetnt så länge en Mose, en Josua,
en Gideon, en Simson, en Datvid m.
fl. haft Gad med sig och tvarit tvilliga
och lydiga redskap att utföra och förmerk-
liga hans wilja, jemt så lättge hafwa
de warit stora, och uträttat stora och un-
derbara ting, men så sort desse mätt gått
i egen kraft och styrka eller aftvikit ifrån
den toäg Herren wille, hafwa äfwen de
befunnits wara stvaga, hjelplösa och
artna.
Ar Gnd för oss, ho katt då wara
emot oss? Jngen makt i tverlden skall
kuntta göra oss någon skada, om tvi
hafwa Gud med oss. Yttre och inre
fiender, htvilka söka tvår undergång, kunna
ej ens kröka ett hår på wårt huftvnd
utan att Gud tillåter det. Bibeln lik-
som historien och den dagliga erfarenhe-
ten äro kraftiga betvis derpå. Wi tänka
på Daniel. För sin tro på Gud kastas
hatt inför kungliga lejon, men dessa
gjorde honom ingen skada. Daniel mar
i denna lejonkula säkrare skyddad än ko-
nungen i sin fasta borg, ty Gud tvar
med honom. J martyrernas historia se
tvi understundom, huru det behagade Gud
att så betvara de sina, att de blodtör-
stige fiendernas alla upptänkliga försök
och sätt att bringa dem om lifwet woro
fruktlösa. Gud tvar med dessa sina
blodstvittneti. Få tvi icke dag för dag
höra och se underbara betvis derpå. att
Gud är med de sina. O det ligger en
stor skön tröst deri, att Gad är med oss·
Men ligger häri en rik tröst, så ligger
wisserligen ock deri ett allwarlig maning
till hans barn att alltid se derpå och
dertill att de må hafwa Gud med sig.
Hafwa tvi tvisshet derpå. att Gud
will tvara med oss i det tvi göra och.
företaga, ja, då har det ingen nöd. Då
skola wåra förehaftvanden otvilkorligen
lyckas och gå fram. Då gör det ingen-
ting, om det är dåliga tider, om det är
tryckta konjunkturer, brist på medel o. s.
tv., ty allt sådant bestvärar aldrig tvår
käre Herre Gud. Hans tid är alltid en
behaglig tid, hans tvägar alltid behagliga
och goda och hans börs har ännu aldrig
sinat ut. Allt är det Herrens. J hans
hand stå tid, penningar, krafter och allt,
glöm icke det, min tvän. Då gör det
icke heller något, om fierderna larma och
bullra. De kunna störta oss omkull,
men tvi skola resa oss igen, om Gnd är
med oss-
Men lika tvälsignadt som det är att
tveta sig tvara åtföljd af Gud, lika far-
ligt är det att stå Gud emot. Det är
stvårt att spjerna emot Herren. Ja, det
går ej. Det har fall och ofärd med sig,
det är hwad sonstär wisst.
Derför må tvi aldrig göra något, sotn
wi frukta, att Gud ej samtycker till.
Mycken gruflig nöd och stvåra syndfall
hafwa just orsakats deraf, att man ej
tvarit mån om att känna och blifwa för-
tvissad om Guds wilja. Men för den
som leftoer i detta dagliga umgänge med
Gttd och likt en Josua steg för steg söker
hans fingertvisning. för den skall helt
wisst allt samwerka till det bästa. Han
skall aldrig behöftoa duka under; nej, om
hans iväg än skulle gå genom eld och
tvatteu, så har Herren lofwat, att han
skall lvara med och när de sina. Pri-
sadt toare hans namn.
Qtn dit ginge geno tn tvatteu,
är jag med dig. ock igenom
strömmar, skulle de ej dränka
dig. Es. 43: 7.
Och
Anmärkningar
förklaringar:
1. Jordan är Palestinas hufwudflod.
Haftvande sin upprinnelse på berget Pa-
nias, upptager han flere smärre floder
oftvanför sitt inlopp i Genesaretssjöti,
htvarefter han framflyter med en strid
och bred strömfåra i sydlig riktning och
utfaller i Döda haftvet. Dess tvatten
ökas synnerligen på tvären af den på
Libanon smälta snön, och skall ofta, syn-
nerligen förr, hafwa öftverswämmat sina
bräddar. Dess bredd är störst tvid dess
utlopp i Döda haftvet (200—300 fot).
Otti ivåren är dess djup midt för Je-
riko 10 å, 12 fot. Den är fiskrik, och
dess ntera ljumma än kalla tvatten är
lättdrucket. Jordan har flera grunda
mad-
2. De folkstammar, som tvår text
uppräknar, woro hedniska och bodde dels
i och dels wid gränserna af Palestina-
Sä bodde Heteerna ibland och jemte
Amoreerna 4 Mos. 13: 20. Läugre
fratn finna tvi Heteerna boende längre
norr ut. Dom. 1: 24. De synas lik-
som Jebuseerna (i och omkring Jerusa-
lem) hafwa bibehållit sig i många trak-
ter efter Israels intagande af Kanans
land. J 1 Kott. 9: 20 berättas, att
Salomo gjorde åem skattskyldigc under
sig. Långt derefter finna tvi dock en He-
teisk stam, som war oafhängig; t. o. m.
i Csra bok 9: 1 berättas om detta folk.
De flesta för att icke säga alla af dessa
olika folkstammar tvoro af kananitisk här-
komst.
Dett som sitter underden
Högstas beskärne och htviiar
under den Allsmäktiges skug-
ga, han säger till Herreti: ,,Dn.
är min starkhet och tuin borg-
min Gud, och uppå dig förtrö-
star jag«. Ty hatt skall frälsa
dig utur fågelfängareus sna-
ra och utur förderstvets fa-
ror. Med sina fjädrar skall
han betäcka dig och under
hatts tvingar skall du finna
skydd. Hans sanning är din
sköld och skärm. Dtt skall ej
behöfwa frukta för nattetts
fasor, ej för den pil, som fly-
ger om dagett, för pest som
framgår i mörkret, för far-
sot, som ödelägger om dagen.-
Ps. 91: 1—6. .
ord-
Till sala.
Nya Bärent-
Svenskt fabrikat trän små-land.
Pt-a.ktjslca, enkla, starka
och billiga
passande föt- allmänheten,
uti
Missionsbokhandeln,
40 Alexander-Sg. 40.
Viva-so-
Æ Undertecknads lektioner iskam-
mande språk och skott-tinnen vidtaga
åter den 15 oktober.
Maria Gentschotk.
9 Höghergsgatan 9.
strumpstiohning
å maskin o, 60 p. paret utföres å
skyddshemmet Haksgatan 14.
De personer, som tecknat bidrag
tör Finska Weckobladet samt
tidningens ökriga vänner behagade
sammankomma måndagen den 29
oktober till möte i Allianshnset.
renumeranter och annonsörer-,
som icke betalat sina prenume-
rations- och anans afsikter, behagade
godhetsfullt insända desamma till
redaktionen tär Finska Weckobladet
eller till Missionsboklådan, Alexan-
dersgatan 40.
Helsingfors, hufntudftadsbladets tryckeri, tuss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
