Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afton till kemiska laboratoriets hörsal
samlat omkring 200 personer, soni med
fbändt intresse åhörde det lisliga före-
draget.
—- Hufwndstadsbladet gör siaren
skild afdelning af sin söndags-krönika lustig öf-
wer att wi skulle påstått att en kyrkoherde
wägrat att und ert e ckna ett nyfodt«icke
döpt barn. Nti passar det emellertid så illa-
att ivi alls icke påstått-något i denna sak och
att tvår insändare, på hwilken Hufwndstadsi
bladet troligen sgftay skrifwit ordet anteck-
na fullkomligt ty ligt och klart. Det hela ar
en småsak och icke ens wärdt en rättelse men
utgör dock en illustration af· huru losa de
grunder äro, på hwilka historier, som kunna
wara långt allwarligare än«denna, stundom
sättas i op på de resp. tidningöbyråarna.
Räkiel e: Wår tidnin tvimlar tymarr af
tryckfel, för hwilka wi be ja svåra läsare om
ursäkt. Gtt sådant, som kan gifrpa anstöt,
förekommer i referatet af den predikan,·med
hwilken Kotka Sjömans- och Jtire missions-
förenings årsfest öppnades. Det internern-
ligen. Men förmer är dessa Herrens tjenare
än den stora befälhafwarens, Herrens egen
närivaro i skeppet, o. f. w. Det torde mara
klart att ett ombyte egt rum emellan orden
år och än-
Sondagen predika:
J Nikolaikyrkau: Finsk högmessa kl. 9 pa-
stor Bäck; ,,- swensk högmesfa kl. 12· pastor
Hilde-n; — finsk aftons ng kl 6 missionar
Neijonen.
J Gamla kyrkan- Swenst högmessa kl. 9
pastor Hilde-n; — finsk högmesfa kl. 12 pastor
Bäck; — swensk aftonsång kl. 6 pastor To-
lonen. «
sic grumla Find predikan kc. io.
J Allianbhnfet: Predikan kl. 11 afsJ.·A
Karlberg; kl. 7 af flere talare,; kl. 5 finsk
predikan af A Mäkiiien·
Ewangelifla möten hållas i Allianshufet in-
newarande wecka Fr ed ag hals 8 e. m. sanit
nästa wecka Tisdag, Onsdag och Fred ag
kl. hals 8 e. ni.
Gråswikigatan N:o 12 predikaii kl. 8 Tors-
dagsaftom — Söndag kl. 11 f: m. o 7 e.
m. af G. M. Giiscke. (Obs. Fiitfk sön ags-
skola om Söndag e. m. kl. 4.)
ungs-dm
Misflonsnnderrättelser.
Metodifterna i Japan.
Den anglikanska kyrkan och presby-
terianerna hade redan i 13 år arbetat
i Japan, när de amerikanska biskopliga
metodisterna år 1872 afskilde fyra mis-
sionärer för detta fält. Nämda missio-
närer började hösten 1873 sitt arbete
i Iokohama, Tokio, Hakodate och Raga-
saki. Nn har nåmda metodistsamfnnd
30 missionsstationen i Iapan, flere sta-
dioner äro upprättade ikdet inre aflan-
tet, ,2» församlingar äro bildade med
tillsammans 2,500 medlemmar, och ett
par goda lärdomsikolor finnas jemte
tre förträffliga flickskolor.
, Ungefär samtidigt med de amerikan-
ska metodisterna började åftven Kana-
das metodister sitt arbete i detta öster-
land. De hafwa nu derstädes 14 mis-
sionärer, 10 församlingar och wid pass
800 församlingsmedlemmar. I huf-
wudftaden hafwa de öppnat goda skolor
såwål för flickor som för gossar.
Nordamerikanska ewangelifka förenin-
gen arbetar i hufwudstaden och har der
7 missionärer. Den inetodistiska·pro-
testantiska missionen har 3 missionä-
rer anstälda iIokohama. Amerikanska
fydstatsmetodisterna hafwa nyligen be-
gynt arbeta i Kobe, der de hafwa tre
missionärer i werksamhet.
Nigermisfioneii i Weftafrika.
Biskov Crowther skrifwer fråit Boniiy
om en sedan någon tid fortgående gläd-
jande rörelse derstädes. Stora skaror
samlas att höra Guds ord, och några
höfdingar, som förut wisat sig fiendt-
liga, åro nu gynsamt stämda mot mis-
sionen. I staden Iiiju hafwa de tro-
ende och de af ewangelium wäckta bygt
sig ett bönehus, hivat-est de samlas för
att i all enfald och enkelhet,söka upp-
byggelse och ledning i Guds ord. Twå
–"ramftående afgudaprester hafwa bort-
kastat sina af udar och lemnat sina af-
gudahns att örfalla samt hålla sig nu
till de kristna. Afwen wid öfre Niger
wisa sig teckeii till nywaknadt intresse
för ewangelium, som sålunda också der
minner nya segrar.
Kina.
Inom de olika protestantiska missio-
nerna i detta land är det 79 personer,
som antingen helt och hållet eller till
stor del egna sig åt läkaremisfionen.
27 af dessa åro fruntimmer. Dessa
läkaremissionärer hafwa bildat ett läka-
remissionssållfkap, som utgifwer må-
nadsbladet »Den kinesiska läkaremissio-
nens dagblad««. De uppsatser, somi
denna tidning införas på det kinesiska
språket, författade af kinesiska kristna
doktorer, skola utan twifwel utöfwa
mycket inflytande på kineserna och as-
lägsna deras fördomar mot de främ-
mande läkarena.
Politifka nyheter.
Italien sluter sig till detTysks
Osterrikiska förbundet, år den fe-
nafte nyheten as wigt. Detta fördrag
förpligtigar Ofterrike till fullstän-
dig wälwillig neutralitet i fall af
ett italienskt-franskt krig samt Italien
till en likadaii neutralitet i ett Osterri-
kisktsryskt krig. Widare förpligtar sig
Ofterrike att befordra Italiens Madel-
hafsintresfen af alla krafter samt att
ej företaga sig något på Balkanhalföii
utan att derförinnan hafwa underrät-
tat Italien. .
mera någon doktor Martin eller doktor
Philippns i reformationens fädernesland,
hwars protestantism till stor del är rena
rationalismen, och der iuan sett luthersk
tro och handling af den tverldsliga mak-
ten bestraffas. J dessa grnmlign wat-
ten är ypperligt fiske för påfivens ut-
skickade, och ingen med kännedom härom
kan heller förundra sig öfiver den katol-
ska kyrkaus toexande omfång och infly-
tande i Tyskland. Det säges att konung
OsiTar i Stoerige toarit den ende monark
i Europa som icke skickat påfwen ware
sig någon present eller eljes tagit minsta
notis om hans jubileum. Och detta är
en heder som eioangeliska kristna i an-
dra länder skyndat sig att erkänna. Lyck-
ligt Siverige så länge det äger sådaiia
furstar! Emellertid utgöra dessa hän-
delser ett gif akt. för mårt folk i afseen-
de å den ställning man bör inrymma åt
den katolska kyrkan i Finland. Här blir
icke blott fråga om faniwets och religions-
frihet ntan wigtiga ftatsskäl måste äfwen
tagas i betraktande, framför allt, att den
romerska kyrkan är en friheteii ho-
ta n d e in a kt. -
si- si-
sk
Hwad har försiggått med doktor Carl
von Bergen? Så har mången på ömse
sidor Bottenhafmet dessci tider frågat fig.
Hr v. B. har nämligen i Wetenfkaps-
akademins hörsal i Stockholm påbörjat-
eii serie föredrag ,,om själeiis odödlighet««,
hwilka man nästaii kunde tro wara af
Nawille eller Luthardt. Med stigande
intresse och förwåning ser man af refe-
raten (wi följa i fråga härom Stock-
holms Dagblads att en betydlig förän-
dring i den beryktade föreläsarens reli-
giösa åskådiiiiig siå,senai«e tider måste
hafwa ägt rum. Materialismen och posi-
tivismen äro de riktningar mot hwilka
han till en början uppträdt. Måiiget
marint ord till förfinar för den kristna
åskådningen har dernnder uttalats-, men
man måste dock, då frågaii gäller hr v-
Bergen, afwakta tydligare ivittnesbörd
innan man hänger sig åt tankeii om nå-
gon merklig själs-förändring hos honom.
Hwarje försonligt och ärligt närmande
till kristendomen måste alltid helsas med
glädje och tacksägelse, men sålänge hjertat
är oförändradt emot Kristins sjelf, är dock
ingenting wunnet. Eli annan fråga är
dessutom om kristendomens sak är gag-
nad af dylika förespråkare? Ligger nem-
ligen icke den farhågan nära till hands,
att just dessa halskriftianer genom den
blandning af sanning och willfarelse de
hylla, lätt införa förderfliga elementi
kyrkan? Hr. v. B. år såpass betydaii-
de att maic med intresse emotser huru
sakeii skall sluta, men eniellertid innebär
hans exempel en wälbehöflig maning till
de kristne att icke förtröttas i bönen.
Junius-
Fördraget mellan Italien och Tysk-
fand försäkrar högtidligt, att ingen af
de båda fördragsmakterna skall sjelf-
mant bryta freden. Om den ena eller
andra blir angripen af Frankrike bistå
de hwarandra med hela sin krigsmakt.
Eii fördraget widfogad klausul be-
stämmer.
att om Frankrike och Ryssland före-
taga ett gemensamt ansallskrig mot
Osterrike och Tyskland eller också blott
mot Tyskland ensamt, träder alla de tre
förbundna staternas krigsmakt i aktion.
Detta fördrag kompletteras genant
skilda öfwerenskommelser mellan Italien,
Osierrike och England angående skyd-
dandet af de österrikiska och italienska
kusterna för fiendtlig landstigning-
Tyska kronprinsens helsa
har warit mycket wacklande. Knappt
har ett hoppingifwande telegram an-
kommit förän det aflöses af ett oro-
wäckande och twärtoin.
Från San Reino telegraferades till
,,Berl. Tag-« den 9 februari:
I dag på morgonen begynte läkaren
befara, att trakeotomi ännu idag skulle
bli nödwändig. Några medel försöktes
ännu att minska swullnadeii, men i
trots dåraf ökades swårigheten att an-
das i så hög grad, att det wid mid-
dagstiden mar klart, att operationen
omedelbart måste företagas. Kl. Zhöllo
läkarne en konsultation, hwarunder de
enståmmigt uttalade den åsigten, att
det wore mycket farligt att längre upp-
skjuta operalioner. Ett protokoll upp-
sattes och underiecknades af alla läkar-
ne, ås innehåll att operationen genast
måste företagas.
Operationen utfördes mycket skickligt
och lyckligt af d:r Vramann. Om fioull-
naden ej i dag hade ioifat en få ös-
werraftande försämring, hade de här-
warande läkare önskat, att professor
Schrötter från Wien, d:r MoritzSchmidt
och warichauer läkaren d:r Håring kal-
lats till en konsultation. Oni fjälfiva
operationen meddelas följande detaljer:
Operationen företogs i Villa Zirios
stora salong. Kronprinfen låg på en
soffa. Nårtvarande woro alla läkare,
Mackenzie, Howell, Krause, Schrader
och Bramann. Af kronprinsens familj
mar ingen nårwarande wid operationen.
Operationeii begynte omkring 3 och 40
minuter och warade ungefär 10 minuter.
D:r Brainann begagnade för opera-
tionen — det gjordes ettoivanligt stort
snitt — ett instrument af silfwer, spe-
cielt gjordt för kronprinsens räkning.
Kloroform anmändes. Operationenfö-
retogs mycket djupt under halsen, på
det att den inlagda kanalen skulle wara
så långt som möjligt från det med pe-
rikondritis afsieierade stället af strup-
hufioudet. Sjelfwa operationen utför-
des med glänsande skicklighet, mycket
fnabt och dock med all möjligt försik-
tighet i alla detaljer.
Operationen består i ett wertikaltin:
snitt i luftröret och i införandet af en
filfiver kanal. Kronprinsen förlorade
wid operationen knapt en tesked blod.
Genaft efter operationen kände sig kron-
prinsen lättare, andhemtningen blef fri.
Han gratulerade själs läkarne, och dessa
lyckönskade alla d:r Bramann. Litter-
ne äro mycket tillfredsstälda med resul-
tatet af operationen. Den enda märk-
liga oro wid dylika fall är möjligheten
as en bronkitis. Men bronkiten upp-
träder dock ej alltför ofta.
illr katedraler i hartassen.
Dä d:r Baedecker hår har många
wånner torde följande bref från Kau-
kasien, om hatts wistelfe derstädes icke
wara utan intresse. Brefwet ingår i
,,Sanningswittnet«, ur hwilket wi låna
detsamma:
—»För twå månader sedan finge wi
besök af wår kära d:r Baedecker. Un-
der hans wistelse här hade wi flere sam-
mankomster hwarje dag för män, amin-
nor, ynglingar och barn, och på qwål-
larne hade wi allmänna sammankomster
D:r Baedecker stannade här åtta da-
gar, hwarefter han besökte Tiflis och
Schnscha Det war icke lätt för ho-
nom att skiljas så snart från armeni-
erna. Han fkref derför till oss, att
han wille åter komma till Schemacha.
Församlingen der sände då mig till
Evlach, närmaste jernwågsftation från
Schuscha för att möta honom. Iag
träffade honom wid nämda station.
Han war då mycket glad. Förfedd
med ett stort paket innehållande nya
testamentet på armeniska, grosinfka och
ryska språken, utdelade han flere exem-
plar deras wid stationen, och sedan wi
inkommit i jernwägskupen började d:r
B. åter sitt wälsignade arbete. Hår i
Kaiikasien är det icke som i Swerige,
titan här träffar man folk af flere olika
nationer öswerallt hwart helst man re-
ser. I en enda jernivågskupe träffade wi
grofiner, armenier, ryssar, tartarer och
tyskar. Den älftlige d:r B. utdelade
sina testamenten och snart mar det slut
med det stora paketet. Haii hetsade
hivar och en med ett wänligt ord och
med sin genomträngande blick. Gn tar-
tar kom och fram och bad om ett nya
testamente, men d:r B. hade inga på
tartarifka. När han utdelat alla böc-
kerna, famlade hatt de resande omkring
sig och låt dem hwar och en på sitt
tungomål läsa ur nya testamentet nå-
gon ivers, såsom denna: ,,Komnien till
mig, I alla, som arbeten och åren be-
tungade« etc. Ellen «Twå mån ginge
upp i templet till att bedja o. s. w.
Derefter stälde han några uppmanings-
ord till dem att flitigt låsa Giids ord.
Wi hade nu hunnit fram till Kurda-
mir, närmaste jernivägsstationeii till
Scheniacha. Wi hade då sju mil qwar
att åka ester häftar, innan wi komma
till Schemacha. Afmen under denna
färd begagnade han hwarje tillfälle att
wittna om Herren När ivi konnno
till någon fkjutsftation, sökte han upp
wärden, pekade mot himmelen och sade,
att wi hade kejserlig tjenst, hwarför
han måste giswa oss hästar så fort
som möjligt, och wi fingo werkligen
också mycket fortare än man wanligen
brukar fä-
D:r B. stannade nu åter några da-
gar i Schemacha. Soni en frukt af
hans werksamhet må äfweii nämnas,
att de troende blefwo uppwåckta till en
större lifaktighet att begagna hwarje
tillfälle att wittiia om Jesus. På d:r
Bis förslag bleswo äfweit några brö-
der sända till Bakii en stad med 60,00i)
inwånare, att der förkunna ewangelium.
Wår predikant Geivorgjans och broder
Höijer reste sålunda till Baku och föl-
jande dag d:r B. jemte en skollärare
Leon· Deras arbete i Bakii wardt
målsignadt, och några själar wunnos
för Herrm-
Wid sin afrefa loswade d:r Baedecker
att ont det så war Guds wilja åter-
komma till oss nästa år och någon
längre tid werka bland armenierna.
Werkfamheten bland armenierna år
mycket behöflig och af stor wigt äfweci
derför, att de hafwa nyckeln till några
millioner muhamniedaner (tartarer), som
bo ibland dem. När man talar med
dessa om Kristus, så wilja de hafwa
lefwande exempel, och de hafwa inga
andra kristna att.fkåda på än armeni-
erna, och dessa leswa ialla möjliga
laster, såsom dryckenskap och annat.
Tartaren säger då: ,,Wi äro bättre
än armenierna —- wi lefwa icke i drycken-
skap· Till följd häras finnes det icke
en enda troende tartarihela Kaukasien,
oaktadt det arbete soin pågår ibland
dem genom några af tvära bröder här.
Kåra swenska bröder! Här hafwen
I en ftor hednawerld — muhammeda-
nerna, som törsta efterlefmande matten-
Det år förskräckliga saker, soni« deras
religion ålägger dem att utföra, på det
de måtte kunna hoppas salighet efter
döden. Hjelpeii oss derför att merka
ibland dem med edra böner och nitiska
arbetare.
Nu ha äfwen hår börjat en mis-
sionsförening, soin lyckats samla så
mycket medel, att den kan underhålla
en resepredikant. ’
Edet ringa broder
Patmlrmi Tat·ajaii.e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
